Den 62-årige mannen fälldes i Göteborgs tingsrätt för bokföringsbrott för att under flera års tid ha åsidosatt bokföringsskyldigheten vid ett brittiskt bolags fasta driftställe i Sverige.
Företagets verksamhet hade gått ut på att bistå med bokföring för utländska juridiska personer och det var 62-åringen som hade utfört dessa uppdrag.
Enligt tingsrätten var det styrkt att 62-åringen hade bokfört ”rörelsefrämmande” kostnader som till exempel hyreskostnad för privatbostad och kostnad för privata resor. Han hade också låtit bli att bokföra utgående moms.
”Försökte undkomma skatt”
Tingsrätten ansåg dessutom att 62-åringens agerande hade medfört att rörelsens förlopp inte kunde bedömas med hjälp av bokföringen. Syftet ansågs ha varit att komma undan skatt och enligt tingsrätten hade det skett med uppsåt.
I sin dom avfärdade tingsrätten mannens invändning om att svensk domstol skulle sakna behörighet att döma över ett brittiskt bolags bokföring.
En del av åtalet ogillades med hänsyn till preskription men mannen dömdes i övrigt för bokföringsbrott. Rättens ordförande vardock skiljaktig och ville fria mannen helt. Hon skrev i sin skiljaktiga mening:
”Det är inte genom utredningen visat att Bolaget endast bedrivit verksamhet i Sverige. Inte heller är X (den tilltalades) uppgift om att det faktiska arbetet med att utföra själva bokföringsuppdragen, och därmed huvuddelen av verksamheten, inte är att hänföra till näringsverksamhet bedriven i Sverige motbevisad.”
I och för sig behörig pröva målet
Hovrätten för Västra Sverige anslöt sig senare till den skiljaktiga meningen i tingsrätten och friade 62-åringen helt.
Hovrätten delade tingsrättens uppfattning att svensk domstol i och för sig var behörig i målet. Hovrätten ansåg dock, med hänvisning till praxis från EU-domstolen, att det inte var klarlagt att bolaget verkligen hade etablerats i Sverige på det sätt som förutsätts för att utländska bolag ska omfattas av bokföringsskyldighet enligt filiallagen.
Bolaget hade i och för sig haft kontor i Sverige och under en längre tid bedrivit verksamhet här - men dessa omständigheter är enligt EU-domstolens praxis inte nödvändigtvis tillräckligt för att en ekonomisk aktör ska anses etablerad i en viss medlemsstat, enligt hovrätten.
Att analogt tillämpa bokföringslagens bestämmelser kunde inte heller bli aktuellt, med hänsyn till legalitetsprincipen.
Högsta domstolen beslutar nu, efter överklagande från Riksåklagaren, att meddela prövningstillstånd i målet. Prövningen ska göras med utgångspunkt i den tidigare bedömningen i behörighetsfrågan.
Foto: DJ
