Brå har undersökt de strafftider som tingsrätterna har dömt ut för några av de allvarligaste brotten. Till exempel var den genomsnittliga strafftiden för mord under 2013 fjorton och ett halvt år.
Strafftiden för mord har gått uppåt under de senaste åren. Fram till år 2010 låg den genomsnittliga strafftiden på ungefär tio år.
Brå har också dokumenterat de genomsnittliga strafftiderna för försöksbrott. För försök till mord var den genomsnittliga strafftiden under 2013 ungefär sju år – alltså betydligt lägre än för fullbordat brott.
Särskiljningen mellan fullbordade brott och försöksbrott är av vikt när det gäller kriminalstatisken, påpekar Brå. I den officiella statistiken redovisas nämligen alla olika brottsformer sammantaget.
Det innebär att fullbordade brott redovisas tillsammans med försök, förberedelse, stämpling, anstiftan och medhjälp till samma brott.
Mord och dråp ger längre straff
Brå skriver att för brottskategorierna mord och dråp gäller att de genomsnittliga strafftiderna i kriminalstatistiken är kortare än de strafftider för fullbordade brott som framträder om man bara ser till de fall där detta brott var det enda i lagföringen.
Det innebär också att ett fullbordat mord eller dråp i genomsnitt leder till ett längre straff än vad kriminalstatistiken visar.
Anledningen till detta är enligt Brå att mord och dråp har en stor andel försöksbrott. Samtidigt är det stor skillnad i strafftid mellan fullbordade brott och försök. Annan brottslighet som den åtalade döms för kan också antas ha mindre påverkan på strafftiden vid dessa brott, skriver Brå.
Omvänt läge för våldtäkt
För bland annat misshandel, våldtäkt och stöld är det istället tvärtom. De strafftider som redovisas i kriminalstatistiken, där alla typer av brott redovisas tillsammans, är längre än de strafftider som fullbordad våldtäkt, misshandel eller stöld ger när det är det enda brott som personen döms för.
Det innebär alltså att exempelvis en fullbordad våldtäkt i genomsnitt leder till ett kortare straff än det som kriminalstatistikens sammantagna mått redovisar. Brå pekar på att man bör ta hänsyn till detta faktum vid tolkningen av de utdömda strafftider som redovisas i kriminalstatistiken.
Anledningen är att andelen försöksbrott för dessa brott är väsentligt mindre än vid till exempel mord och dråp. Även om skillnaden i strafftid mellan fullbordade brott och försök kan vara stor, får försöksbrotten mindre genomslag på de strafftider som redovisas i kriminalstatistiken, skriver Brå.
Foto: Peter Macdiarmid/TT
