Amnesty anser att Solna tingsrätt gjorde rätt när de inte dömde aktivisterna på E4:an till fängelse.
Men Amnesty menar samtidigt att det är bekymmersamt att domstolen accepterar åklagarens argumentation om att blockaden av E4:an utgör sabotage i brottsbalkens mening.
Det var i slutet av augusti i år som aktivisterna satte sig på E4:an vid Norrtull, i höjd med Karolinska universitetssjukhuset i Solna och stoppade trafiken. Aktionen ledde till stora trafikstörningar och fyra ambulanser hindrades att komma fram till sjukhuset. Solna tingsrätt dömde under måndagen aktivisterna för ohörsamhet mot ordningsmakten eftersom de inte åtlydde polisens befallning att lämna körbanan. De dömdes även för sabotage. Påföljderna bestämdes för nio av dem till villkorlig dom och för tre av dem till skyddstillsyn.
– Amnesty ser med stor oro på att domstolen dömer i strid med vad folkrätten kräver av Sverige. Det saknas praxis att tillämpa sabotage-brottet på det här sättet och från ett rättsstatligt perspektiv är det oroande att Sveriges domstolar börjar bedöma utövande av fri- och rättigheter som allvarliga brott, utan diskussion och lagändring, i strid med praxis och FN:s rekommendationer, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige i en kommentar.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Balans mellan demonstrationsrätten och det straffrättsliga regelverket
Amnesty skriver vidare i ett pressmeddelande att ”själva essensen av civil olydnad ligger att den som utfört en olaglig aktion står för vad hen gjort och tar ansvar för det, även rättsligt. Detta gäller så länge lagarna som tillämpas är rimliga och straffet står i proportion till den olagliga handlingen. Annars råder inte balans mellan demonstrationsrätten och det straffrättsliga regelverket”.
Amnesty uppger att fredlig civil olydnad inte är något nytt i Sverige, ”men sabotage-anklagelsen för den här formen av fredliga aktioner är ny”.
Praxis ändras
Enligt Amnesty tyder domen i Solna tingsrätt samt domar som i år fallit i Södertörns respektive Stockholms tingsrätt på att praxis är på väg att ändras. Amnesty menar att denna förändring sker ”utan närmare diskussion och till synes utan en gedigen rättslig analys mot bakgrund av den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten”.
– Den här förskjutningen i rättsväsendets bedömningar måste få ett slut. Rättstillämpningen måste bygga på respekt för den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten och Sveriges folkrättsliga förpliktelser, säger Anna Johansson
