En man som fått lön för sitt arbete på en pizzeria samtidigt som han uppburit dagersättning från Migrationsverket döms för 13 fall av bidragsbrott.
Enligt såväl tingsrätten som hovrätten är det klarlagt att han haft ett likgiltighetsuppsåt till effekten att dagersättning betalades ut felaktigt till honom när han inte hört av sig till myndigheten och kontrollerat vad han haft rätt till.
Mannen, som är i 40-årsåldern, har haft dagersättning sedan november 2015. I början av januari förra året informerade han Migrationsverket om att han sedan ett år tillbaka arbetade på en pizzeria. Myndigheten hämtade då in uppgifter om hans lön – och det visade sig att han mellan den 12 december 2019 till den 23 december 2020 hade tjänat knappt 110 000 kronor.
Migrationsverket kunde då konstatera att han under perioden 12 december 2019 till 10 mars 2021 felaktigt fått 32 305 kronor i felaktigt utbetald dagersättning. Han kom därför att åtalas för 15 fall av bidragsbrott.
Nekade till brott
Mannen nekade till brott och pekade bland annat på att han tilldelats ett samordningsnummer och därmed fått rätt att öppna ett bankkonto där lönen kunnat sättas in. Eftersom han själv inte haft behörighet att begära ett sådant har det troligen gjorts av Migrationsverket – vilket visar att myndigheten måste känt till hans anställning. Han har vidare anfört att han inte har några kunskaper om ekonomi och inte förstått att han inte fick ta emot ersättning samtidigt som han fick lön.
Dessutom, påpekade han, hade det gått sex år sedan han undertäcknade sin ansökan om dagersättning varför han inte längre minns vad det stod i den. Han har också besökt Migrationsverket flera gånger med sin arbetsgivare, men det var denne som höll i samtalet då han själv inte kan svenska – så han vet inte exakt vad de pratade om.
Får villkorlig dom och dagsböter
Tingsrätten slog fast att de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott förelåg då mannen vid sin ansökan om dagersättning undertecknat en förklaring om att han var medveten om sin skyldighet att anmäla eventuella förändringar till myndigheten – vilket han inte gjort. Eftersom han inte fick sin första lön förrän den 24 januari 2020 och inte hade några pengar under den första månadens anställning ansågs han dock ha rätt till ersättning för den perioden.
Enligt tingsrätten har mannen tagit emot dagersättningen som betalats ut regelbundet under mer än ett år utan att kontrollera om han hade rätt till dem. Domstolen anser därför att det måste stått klart för honom att det fanns en risk för att han inte hade rätt till bidrag samtidigt som han fick lön – och ändå inte tagit kontakt med Migrationsverket för att kontrollera om ersättningen varit korrekt. Han skulle därför dömas för 13 fall av bidragsbrott. Straffet bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.
Domen överklagades till hovrätten, som nu fastställer tingsrättens dom.
