Genom domen dömdes en företrädare för två aktiebolag till tio månaders fängelse för skattebrott och grovt bokföringsbrott. En annan företrädare dömdes samtidigt till villkorlig dom och 160 timmars samhällstjänst för grovt bokföringsbrott.
”Uppfyller inte rättegångsbalkens krav”
En av de dömda männen vände sig till Hovrätten för Övre Norrland och begärde att tingsrättens dom skulle undanröjas och återförvisas för ny rättegång i tingsrätten. Hans skäl redovisas i hovrättens protokoll:
”Tingsrättens dom uppfyller inte rättegångsbalkens krav vilket utgör rättegångsfel. I vart fall utgör bristerna i domskälen en indikation på ett bakomliggande rättegångsfel, nämligen att tingsrätten inte har prövat de invändningar som han har gjort. Det finns risk för att felet har påverkat utgången i målet och det kan inte repareras i hovrätten.”
Åklagaren motsatte sig detta och ansåg däremot att ”även om mer utförliga domskäl kan efterfrågas” så handlade det inte om något rättegångsfel.
Även tingsrätten motsatte sig den dömde mannens begäran.
Oklart om någon del har ogillats
Hovrätten konstaterar nu att av tingsrättens dom på totalt 36 sidor har knappt en och en halv sida ägnats åt skuldfrågan och ytterligare en sida åt påföljdsfrågan.
När det gäller åtalspunkten för skattebrott skriver hovrätten:
”Hovrätten anser att det inte på ett tillräckligt tydligt sätt framgår av domen hur tingsrätten har dömt vad gäller åtalet för skattebrott. Det framstår av domen som oklart huruvida någon del av åtalet har ogillats och i så fall vilken del… Hovrätten anser mot denna bakgrund att domen är så oklar att det inte framgår av den hur rätten har dömt i saken.”
Enligt hovrätten framgår det inte av domen hur tingsrätten har bedömt bevismaterialet eller vad domstolen grundar sina slutsatser på. Det anges inte heller om domstolen gjort någon bedömning av olika förhörsutsagor eller av någon anledning gett någon utsaga företräde framför en annan.
Hovrätten skriver:
”Rätten ska redovisa hur den gjort sin bevisvärdering och upplysa parterna om varför man ansett att ett visst rättsfaktum är styrkt. Domskälen ska vara utformade så att det är möjligt att förstå vad rätten grundar sina slutsatser på. Att domskälen redovisas noggrant är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt och för förtroendet för rättskipningen.”
”Utan en utförlig redovisning av bevisvärderingen är det svårt för förlorande part att veta på vilka punkter bevisningen kan behöva kompletteras i hovrätten, och likaledes svårt för hovrätten att avgöra om viss bevisning utgör så kallad tilltrosbevisning.”
Hovrätten påpekar också att tydliga domskäl är ett krav enligt Europakonventionen – och att detta i synnerhet gäller i brottmål där den tilltalade nekar.
Saknas helt redovisning
Trots att mål om bokföringsbrott allmänt sett innehåller en rad inte helt okomplicerade rätts- och bevisfrågor saknas dessutom helt redovisning i vissa frågor.
Tingsrätten har till exempel inte kommenterat huruvida det så kallade huvudsakskriteriet är uppfyllt, vilka belopp gärningarna avsett, om och i så fall varför gärningar anses ha skett i skatteundandragande syfte eller hur uppsåtsfrågorna har bedömts.
Även frågan faktiskt och legal företrädare för bolaget har tagits upp under rättegången men tingsrättens sätt att resonera är enligt hovrätten undermåligt.
Hovrätten skriver.
”Det framgår inte på vilken utredning tingsrätten grundat sina konstateranden om verkligheten i dessa avseenden eller om tingsrätten därvid gett visst bevis högre värde än annat och i så fall varför. I andra frågor saknas helt redovisning av något som helst resonemang, såväl i rätts- som i bevisfrågor.
Hovrätten skriver avslutningsvis:
”Uppräkningen av brister i tingsrättens redovisning av domskälen kunde göras betydligt längre”.
Återförvisas helt
Domskälens bristfälliga utformning utgör också ett rättegångsfel enligt rättegångsbalkens regler. Hovrätten skulle i och för sig kunna försöka rätta till de fel som förekommit i underinstansen – bland annat genom att redovisa tydliga domskäl när målet bedöms där.
Parterna skulle kunna komplettera bevisningen i målet men skulle på grund av tingsrättens bristfälliga domskäl först när målet avgörs i hovrätten, få en indikation på var bevisningen brister.
Hovrättens möjlighet till materiellt riktiga avgöranden förbättras också av att tingsrätten lämnar utförliga domskäl i rätts- och bevisfrågor så att parterna kan argumentera utifrån dessa skäl i hovrätten. Det skulle därför medföra väsentlig olägenhet att avhjälpa rättegångsfelet i hovrätten och målet återförvisas nu till tingsrätten.
Foto: DJ
