– Lagring av trafikdata gör det möjligt att detaljerat kartlägga enskilda personer, vilket medför stora integritetsrisker samtidigt som det kan vara ett viktigt verktyg för brottsbekämpande myndigheter, säger Datainspektionens generaldirektör Kristina Svahn Starrsjö.
– Därför är det nödvändigt att få till stånd en väl balanserad lagstiftning om datalagring som tydligt reglerar tillgången till uppgifterna och säkerställer en proportionerlig avvägning mellan brottsbekämpning och integritet,
”Brister i lagen”
I Datainspektionens yttrande till den nya utredningen påpekar man att det finns brister i lagstiftningen. Ett exempel är att de brottsbekämpande myndigheterna i sin underrättelseverksamhet helt själva kan ta beslut om de vill ta del av trafikdata – i stället för att gå vägen via en oberoende prövning i till exempel domstol, vilket gäller vid förundersökningar.
Datainspektionen skriver också att den nya utredningens analys brister när det gäller lagringsskyldighetens omfattning.
”Utredningens bedömning är att det inte bör göras några förändringar i fråga om vilka uppgifter som ska lagras. Enligt Datainspektionen saknas emellertid en tydlig redogörelse för det proportionalitetsresonemang som leder fram till utredningens slutsats.”
Välkomnar EU-domstolen
Ytterligare någonting som utredningen enligt DI har missat är betydelsen av att människor känner sig övervakade:
”Enligt Datainspektionen är det en brist att utredningen inte närmare analyserar betydelsen av att människor till följd av ett omfattande lagringskrav upplever sig övervakade och därigenom anpassar sitt beteende genom att exempelvis avstå från att besöka en viss webbplats eller ringa ett visst samtal”.
Kristina Svahn Starrsjö:
– Eftersom rättsläget är oklart välkomnar vi EU-domstolens prövning av om svensk datalagring är förenlig med unions- och europarätten.
Läs hela Datainspektionens yttrande, här.
Foto: Thron Ullberg/DI och Bertil Ericson/TT
