Hovrätten river upp underinstansens beslut och slår fast att en 25-åring som dömts för narkotikabrott ska stå för Polisens personalkostnad för den provtagning och analys som gjorts av hans urin.
Enligt domstolen är myndighetens ersättningskrav såväl rimligt som fastställt genom en schablon.
En 25-årig man åtalades och dömdes för ett ringa ringa narkotikabrott och ett narkotikabrott av normalgraden. En del av åklagarens bevisning utgjordes av ett analysprov av 25-åringens urin – och vid huvudförhandlingen yrkades att han skulle ersätta staten för provtagningskostnaden motsvarande 1639 kronor.
300 av de drygt 1 600 kronorna avsåg Polisens personalkostnad för provtagningen. Enligt tingsrätten omfattades 25-åringens återbetalningsskyldighet dock inte den del som avsåg Polisens personalkostnad utan enbart RMV:s analyskostnader. Han förpliktades därför att ersätta staten med 1 339 kronor som motsvarade kostnaderna för provtagning och analys.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Fastställd enligt schablon
Åklagaren kom att överklaga beslutet till hovrätten och vidhöll där sitt yrkande om att 25-åringen skulle betala de 300 kronorna för Polisens arbetskostnad kopplad till provtagningen.
Hovrätten konstaterar nu att Polisen sedan augusti förra året använder sig av en särskild blankett när man redovisar kostnader kopplade till liknande provtagningar och analyser. Av blanketten framgår ocks att myndighetens ersättningskrav är fastställt enligt en schablon till 300 kronor per provtagning – en tidsåtgång som enligt hovrätten bedöms som lämplig.
25-åringen ska således betala ytterligare 300 kronor för Polisens arbetskostnader.
