Genom bulvaner köpte fastighetsmäklaren en rad fastigheter och genererade en vinst. Inkomsterna från försäljningarna deklareras inte i mäklarens näringsverksamhet.
Nu döms han för grovt skattebrott till två och ett halvt års fängelse och tvingas betala miljoner i skattetillägg.
Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer en tidigare fastighetsmäklare för grovt skattebrott vid fyra tillfällen mellan juni 2015 och juni 2018. Den 40-årige mäklaren döms till två och ett halvt års fängelse.
Han påförs även ett skattetillägg om 40 procent av den skatt som ska betalas på ett underlag av drygt 3 miljoner kronor avseende beskattningsår 2016 och cirka 1,6 miljoner avseende beskattningsår 2017.
Finansierade köp av elva bostadsrätter och två fastigheter
I tingsrätten kommer det fram att 40-åringen har tidigare arbetat som fastighetsmäklare. Under september 2014 – augusti 2017 har han bidragit till finansieringen av elva bostadsrätter och två fastigheter. Han har varit formell ägare till ett av objekten medan det har varit andra formella ägare för resterande objekt. Samtliga objekt har innehafts av respektive ägare under en förhållandevis kort period. I de fall då försäljningen har genererat vinst har han i samtliga fall, möjligtvis med undantag för bostadsrätten som förvärvades av hans fru, tagit del av i princip hela vinsten.
Det framgår även att 40-åringen eller en kollega har varit mäklare vid både köp och försäljning av objekten.
Betalat in vinstskatt
Vidare framgår det att den tidigare fastighetsmäklaren inte har deklarerat försäljningarna av de bostadsrätter och fastigheter som han inte har formellt ägt, men han har betalat in vinstskatt för flera av bostadsrätterna å ägarnas vägnar.
Skatteverket beslutade den 12 april 2019 att ändra 40-åringens skatt på så vis att han ska deklarera försäljningen av de elva bostadsrätter samt de två fastigheter som detta mål rör i inkomstslaget näringsverksamhet.
Åklagaren har gjort gällande att 40-åringen har lämnat felaktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration då han ska anses vara faktiskt ägare till bostadsrätterna och fastigheterna samt att han ska deklarera försäljningarna. Åklagaren har vidare gjort gällande att inkomsterna från försäljningarna ska deklareras i näringsverksamhet.
Tingsrätten: Han var inte faktisk ägare
Tingsrätten konstaterar dock i sin dom att 40-åringen, med undantag för en bostadsrätt, inte varit formell ägare till något av de aktuella objekten. Tingsrätten anser vidare att enbart det faktum att han hjälpt till med finansiering, tagit del av vinsten samt varit inblandad som mäklare i affärerna inte är tillräckligt för att fastslå att han är att betrakta som faktisk ägare till bostadsrätterna och fastigheterna. Enligt tingsrätten var det inte visat att den tidigare fastighetsmäklaren är skattskyldig och att han därmed bort ha redovisat försäljningarna i sin deklaration.
Hovrätten håller alltså inte med i tingsrättens bedömning. Hovrätten hänvisar bland annat till att Kammarrätten i Stockholm numera fastställt Skatteverkets beslut att beskatta 40-åringen i inkomstslaget näringsverksamhet för vinst vid de försäljningar som är aktuella i målet.
Hovrätten: Han var faktisk ägare
Hovrätten anser att han ska bedömas som en faktisk ägare till de olika objekten. Även hovrätten hänvisar till att han i mycket stor utsträckning har finansierat köpen, att han fått i stort sett hela vinsten vid majoriteten av försäljningarna, att han betalat in vinstskatten till respektive köpares skattekonto samt att han eller en kollega till honom i egenskap av mäklare varit inblandad i både köp och försäljning.
”Hovrätten anser däremot inte – som tingsrätten angett – att det krävs att åklagaren visar att det fanns en överenskommelse om bulvanskap mellan N.N och de formella ägarna eller att han styrt över bostäderna på ett sätt som leder till att han ska anses vara ägare av dem. Avgörande är i stället om den verkliga innebörden anses vara att de formella köparna/säljarna har handlat för N.Ns räkning”, skriver hovrätten.
Enligt hovrätten finns det ytterligare omständigheter än de som tingsrätten angett som talar för att den tidigare fastighetsmäklaren var faktisk ägare. Innehavstiden för respektive bostad har varierat mellan tre veckor och tretton månader och ett par köpare har ägt flera bostäder samtidigt eller köpt en ny strax efter att den tidigare köpta har sålts.
Ingen har folkbokfört sig på adresserna
Hovrätten hänvisar även till den skriftliga utredningen där det framgår att det vid flera köp och försäljningar har skett transaktioner från eller till någon av de övriga som förekommer som köpare respektive säljare av andra lägenheter.
Vidare pekar hovrätten på att det är utrett att inte någon av de formella köparna har folkbokfört sig i bostäderna.
”Flera av köparna har uppenbarligen inte vetat vilken bostad de köpt och flera av dem är släkt med N.N”, skriver hovrätten.
Hovrätten hänvisar även till att utredningen om genomförda köp och försäljningar inte kan tolkas på annat sätt än att ”syftet har varit att affärerna skulle generera vinst till N.N och att avsikten inte i något fall varit att de formella köparna skulle flytta in”.
”Med hänsyn till antalet omsatta bostäder, innehavstid, varaktighet och regelbundenhet är de att bedöma som lagertillgångar i näringsverksamhet. N.N har därför haft skyldighet att deklarera för försäljningarna i näringsverksamhet. Detta har han inte gjort och han har därmed lämnat oriktiga uppgifter i sina deklarationer för åren 2014 – 2017. Mot bakgrund av att han är utbildad mäklare måste han ha insett detta och därmed handlat med uppsåt”, skriver hovrätten.
