SACG (Swedish Anti-Counterfeiting Group) startade 1997 och i styrelsen sitter en rad namnkunniga advokater och rättsvetenskapsmän inom området – bland annat docenten Sanna Wolk vid Uppsala universitet.
Föreningen arbetar aktivt med tull och andra myndigheter när det gäller piratkopiering av immaterialrättsliga skyddade varor som till exempel kläder, klockor, medicin, telefoner och liknande.
Dagens Juridik ställde fyra frågor till den nya ordföranden Henrik Wistam om dagens situation med piratkopiering:
Hur har ditt arbete som advokat sett ut när det gäller immaterialrättsliga frågor och framförallt piratkopiering?
– För arbetet mot piratkopiering gäller det framför allt att ha effektiva processer för hanteringen av ärendena så att ekonomin i arbetet blir hanterbar för våra klienter. Det gäller också att värdera vilka ärenden som ska drivas vidare med högre krav på ersättning.
– Det gäller alltså dels att kunna arbeta snabbt och effektivt, dels att när läge ges vända och arbeta långsiktigt för en relevant ersättning. Mixen gör att arbetet i sig är mycket roligt och vi träffar många intressanta motparter.
Vad anser du om polis och åklagares arbete med frågorna rent straffrättsligt – hur fungerar det?
– Överlag tycker jag att det fungerar bättre och bättre. IP–åklagarna gör ett riktigt bra jobb i många fall.
– Däremot bör rättighetshavarna alltid överväga för- och nackdelar innan de väljer att hantera frågorna straffrättsligt eller civilrättsligt då den straffrättsliga processen inte alltid är bäst lämpad och då straffrättsliga åtgärder i vissa fall kan ses som överdrivet kraftfulla.
Vad anser du om den praxis som finns från domstolarna när det gäller bedömningar av både de materiella frågorna och de skadeståndsrättsliga frågorna?
– Jag tycker att svenska domstolar generellt sett håller en hög nivå. Det finns naturligtvis vissa ärende som sticker ut som mindre bra hanterade, men det kan i många fall bero på det material domstolen har haft att bedöma och då slår det tillbaka på åklagare/ombud och rättighetsinnehavare och inte på domstolen.
– Det är alltså inte helt enkelt att säga vad det beror på att vissa ärenden ser ut att inte vara lika bra hanterade som den stora majoriteten av ärenden.
Sist men inte minst: varför behövs SACG?
– SACG behövs för att ge rättighetsinnehavarna en samlad röst i förhållande till lagstiftaren och de verkställande myndigheterna. SACG informerar även om piratkopiering i allmänhet och hur den påverkar samhället i stort.
– Vi pekar på regler som fungerar och sådana som saknas eller inte fungerar och vi ger synpunkter på hur reglerarna tillämpas i praktiken. Vi informerar om piratkopieringens utveckling och vilka risker som följer av handeln med piratkopiering i form av t.ex. bristande produktsäkerhet, dåliga arbetsförhållande och kopplingar till organiserad brottslighet.
Foto: Lindhal och Stefan Gustavsson/TT
