Byggföretaget NCC hade ingått ett entreprenadavtal med ett annat företag, Bana Väg i Väst, om att bygga ut väg E 45.
NCC anlitade i sin tur ett spräng- och schaktbolag för så kallade losshållningsarbeten – alltså det bolag som orsakade att en elledning revs ner och att en kran skadades.
Tågtrafiken stängdes av och NCC fick betala närmare 1,7 miljoner kronor i vitesersättning till Bana Väg och skadeersättning till underentreprenören som ägde kranen.
Tvist om betalningsansvar
Därefter uppstod tvist mellan NCC och spräng- och schaktbolaget om betalningsansvar.
NCC hävdade att spräng- och schaktbolaget hade varit vårdslöst vid utförande av sitt uppdrag och därmed orsakat en direkt, ekonomisk följdskada.
Göteborgs tingsrätt konstaterade dock att projektavtalet mellan parterna inte innehöll någon klausul om skadeståndsansvar. Tingsrätten ansåg inte heller att skadan var av sådant slag att den skulle ersättas enligt AB 04.
Hovrätten fastställer domen
Vidare ansåg inte domstolen att det förelåg någon skadeståndsskyldighet för spräng- och schaktbolaget när det gällde den skadade kranen. Vid en samlad bedömning beslutade domstolen att ogilla NCC:s käromål.
NCC överklagade till Hovrätten för Västra Sverige som ansåg att det saknades anledning att gå in på frågan om spräng- och schaktbolagethade varit vårdslöst. NCC hade inte visat sig ha rätt till ersättning för vitet eller skadeståndet ansåg hovrätten och fastställde tingsrättens domslut.
Högsta domstolen beslutar nu att inte pröva målet vilket innebär att hovrättens dom står fast.
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
