Ett mål om ledsagarservice avgjordes först efter ett år och tre månader av Förvaltningsrätten i Uppsala. Handläggningstiden har överskridit vad som varit rimligt och acceptabelt, menar JO som ger domstolen kritik.
I en anmälan som kom in till JO i februari 2022 framfördes klagomål mot Förvaltningsrätten i Uppsala om långsam handläggning av ett mål om ledsagarservice enligt lagen (om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Målet hade initierats den 5 januari 2021 och domstolen gav besked om att den ligger cirka ett år efter i handläggningstid.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Måltillströmningen
I en utredning kontaktade JO domstolen som beskrev arbetsordningen i domstolen men även domstolens balansläge. Domstolen uppgav att ”förvaltningsrättens balansläge har under en följd av år varit problematisk och domstolen har haft många gamla mål. Dessutom har den totala måltillströmningen ökat kraftigt åren 2016–2020, närmare bestämt med 37 procent. Även under 2021 låg måltillströmningen på en hög nivå, om än något lägre än de två föregående årens”.
Enligt domstolen har man även arbetat med så kallade avarbetningsprojekt med inriktning på socialförsäkringsmål, inklusive LSS- mål, mål enligt socialtjänstlagen samt vissa övriga mål. Detta för att avgöra så många sådana mål så snart som möjligt.
Utöver de genomförda projekten har förvaltningsrätten under ett antal år regelbundet haft så kallade övertidslördagar och koncentrationsdagar. Övertidslördagarna innebär att domare och föredragande jurister/notarier avarbetar äldre mål utanför ordinarie arbetstid. Koncentrationsdagar innebär att domare och föredragande jurister/notarier under en dag på arbetstid, arbetar enbart med en viss, ur ålderssynpunkt angelägen måltyp.
”Dessa regelbundna satsningar har haft en positiv inverkan på förvaltningsrättens målbalanser över tid”, framgår det av remissyttrandet.
Brist på domare
Domstolen uppger dock att måltillströmningen under de senaste åren har tydliggjort att domstolen har haft en brist på framför allt domare. Förvaltningsrättens ökade måltillströmning har lett till att Domstolsverket beslutat vid till tillfällen om en ramhöjning av domstolens budget.
”Ramhöjningarna av förvaltningsrättens budget har möjliggjort att domstolen fr.o.m. den 1 september 2021 har kunnat tillföras ytterligare två ordinarie domare utöver befintlig domarpersonal. Genom dessa permanenta resurstillskott av domare kommer förvaltningsrätten att ha bättre förutsättningar att fullgöra sin uppgift”.
Lagmannen konstaterar i remissyttrandet att det framgår i regeringsformen att en rättegång ska genomföras inom skälig tid. Ett mål ska avgöras så snart det kan ske.
Det aktuella målet inleddes vid domstolen den 5 januari 2021 och avgjordes den 12 april 2022. Målets totala handläggningstid uppgick alltså till ett år och tre månader.
”Vid min granskning av hanteringen av målet kan jag konstatera att förvaltningsrättens balansläge och målens åldersstruktur har gjort att detta mål inte har avgjorts tidigare. Förvaltningsrätten kan därmed inte anses ha uppfyllt den enskildes berättigade krav på ett avgörande i rimlig tid i detta mål. Enligt min mening finns det av den anledningen skäl att kritisera förvaltningsrätten”, skriver lagmannen.
Har överskridit vad som är rimligt
JO stämmer in i kritiken:
”Jag kan konstatera att handläggningstiden överskridit vad som varit rimligt och acceptabelt. Domstolen har som förklaring till den utdragna handläggningstiden hänvisat till stora målbalanser. Jag förstår att domstolen under en längre tid har haft en ansträngd arbetssituation och svårigheter att möta den ökade måltillströmningen. Förvaltningsrätten förtjänar trots detta kritik för den långsamma handläggningen”, skriver JO.
JO konstaterar att det är ytterst riksdagen och regeringen som har ansvaret för att domstolarna klarar sina uppgifter och att de kan uppfylla de krav som ställs i regeringsformen. JO lämnar därför över beslutet till riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.
