Kammarrätten undanröjer underinstansernas avgöranden och beslutar att en kvinna med mångårig psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematik har rätt till hel sjukersättning. Besvären har funnits där sedan åtminstone år 2010 och någon förbättring kan inte skymtas. Kvinnans arbetsförmåga bedöms därför vara stadigvarande nedsatt.
Försäkringskassan beslutade i augusti 2019 efter omprövning att inte ändra sitt tidigare beslut att neka en kvinna sjukersättning från och med april samma år. Som skäl för beslutet angav myndigheten att alla rehabiliteringsåtgärder inte var uttömda.
Kvinnan är diagnostiserad med Aspergers syndrom, icke organisk psykos, blandat ångest och depressionstillstånd samt smärta i rygg och ben. Det finns även viss beroendeproblematik med opiater.
Förvaltningsrätten i Växjö avslog kvinnans överklagande.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Beviljats flera stödinsatser
Domstolen konstaterade inledningsvis att kvinnan har beviljats flera kommunala stödinsatser för att klara av vardagen och har även en förvaltare utsedd. I journalanteckningar har en socialsekreterare angett att det är uteslutet att kvinnan någonsin kommer att kunna förvärvsarbeta. Detta talade för att det förelåg omfattande aktivitetsbegränsningar och svårigheter att behålla ett arbete.
Av utredningen framgick samtidigt att kvinnan tidigare haft vissa former av arbeten. Mot den bakgrunden ansåg förvaltningsrätten i likhet med Försäkringskassan att samtliga rehabiliteringsmöjligheter inte var uttömda vid tidpunkten för det överklagade beslutet. Hon hade därför inte rätt till sjukersättning. Överklagandet skulle alltså avslås.
Saknar förmåga att utföra arbete
Kvinnan vände sig därefter till Kammarrätten i Jönköping, som gör en annan bedömning och beslutar att hon har rätt till hel sjukersättning.
Av utredningen framgår att kvinna har mångårig psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematiken. Dessa besvär har kartlagts redan år 2010. Av ett läkarutlåtande från år 2013 framgår att kvinnan har stora svårigheter att utföra basala arbetsuppgifter men att det inte är uteslutet att hon kan förvärvsarbeta i framtiden.
I ett läkarintyg från år 2019 anges att kvinnan saknar förmåga att utföra något som helst arbete och att denna begränsning är livslång med en klar försämring under senare år. Vidare framgår att hon är oförmögen till konsekvenstänkande och behöver stöd dygnet runt.
Rätt till sjukersättning
Mot bakgrund av detta anser rätten att kvinnans arbetsförmåga är helt nedsatt. När det gäller möjligheterna till rehabilitering finns det motstridiga uppgifter i målet. Det står dock klart att arbetsförmågan inte har förbättrats under en relativt lång tidsperiod. Rätten bedömer därför att rehabiliteringsmöjligheterna är helt uttömda.
Hon har därför rätt till hel sjukersättning från den sökta tidpunkten. (Blendow Lexnova)
