Dagens Juridik berättade igår att Advokatsamfundet underkänner lagförslaget på punkt efter punkt. Även justitiekanslern är djupt kritisk till flera av delarna i lagförslaget.
JK poängterar att de grundläggande rättigheterna enligt regeringsformen måste skyddas. Behovet av att ändra de straffrättsliga bestämmelserna måste därför göras i ljuset av såväl grundlagens krav som EU-rättens fria rörlighet och Europakonventionens fri- och rättighetsreglering.
Legitimt syfte
På det större planet har JK inga synpunkter på utredningens bedömning när det gäller förslagets legitima syfte – men har ändå en rad synpunkter om de specifika delarna av förslaget.
Straffbestämmelsen om att ”motta utbildning för särskilt allvarlig brottslighet” är enligt JK svårtillämplig. Lagförslaget förutsätter att det dels ska finnas en ”utbildare” och att någon form av kontakt ska ha gjorts mellan denne och ”eleven”. Dessutom ska läraren ha uppsåt till att instruktionerna har som syfte att användas av eleven för särskilt allvarlig brottslighet.
Enligt JK kommer det bli ”mycket svårt att tillämpa i praktiken”. Hur ska man till exempel kunna bevisa att en ”lärare” har vetskap om vad ”eleven” vill använda utbildningen till, frågar hon sig?
”Annorlund utformning av straffbestämmelse”
Men det finns också ”vissa betänkligheter” utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv – till exempel legalitet och förutserbarhet.
”Det framstår som en annorlunda utformning av en straffbestämmelse att straffansvaret ska vara beroende av insikten hos någon annan än den misstänkte”, skriver JK.
Straffbestämmelsen om ”resor i avsikt att begå eller förbereda särskilt allvarlig brottslighet” är enligt JK inte ”överygande”. JK ger utredningen bakläxa när det gäller att kriminalisera resor till en persons hemland och skriver kort att ”skälen för att kriminalisera sådana resor är inte tillräckliga för att vara övertygande.”
”Oklara grunder”
Straffbestämmelsen om ”finansiering av en person eller en sammanslutning av personer” har enligt JK oklara grunder. Enligt JK saknar utredningen ett tydligt resonemang om hur och varför denna lagbestämmelse ska få begränsa föreningsfriheten i grundlagen och Europakonventionen.
”En tydligare redovisning av vilka överväganden utredningen har gjort i denna del krävs för att kunna godta utredningens slutsatser och bör komma till stånd inom ramen för den fortsatta beredningen av ärendet”, skriver JK.
”Knappast ändamålsenlig”
JK skriver att det finns en förståelse för att det är angeläget att skapa en reglering. Men efter att ha läst utredningen framstår det som ”mindre lämpligt och knappast ändamålsenligt att införa straffbestämmelser beträffande förhållanden som kan behöva övervägas ur ett bredare perspektiv och som redan nu är föremål för en pågående rättlig analys och utredning.”
FN:s säkerhetsråd antog år 2014 resolution 2178. Syftet är att hindra strömmen av frivilliga som söker sig till terrorstämplade grupper i främst Syrien och Irak.
FN-resolutionen kräver att medlemsstaterna inför nationell lagstiftning för att tackla problemet.
Men flera har påpekat att resolutionen inte definierar vad som ska betraktas som ”terrorism”. Det finns heller ingen geografisk eller tidsmässig avgränsning för resolutionens tillämpningsområde.
Det nya lagförslaget har bland annat tillkommit med anledning av denna resolution.
Läs regeringens lagförslag, här.
Foto: Staffan Claesson/JK
