Statens betalningar resulterade i ett underskott på 5,9 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 2,4 miljarder kronor.
”Att budgetsaldot blev lägre än väntat beror framför allt på att utbetalningar från ett antal myndigheter var högre än väntat samtidigt som skatteinkomsterna var lägre än beräknat. Det motverkades delvis av lägre nettoutlåning”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Utbetalningarna från ett flertal myndigheter
Det primära saldot var 12,7 miljarder kronor lägre än prognosen.
Utbetalningarna från ett flertal myndigheter, till exempel Pensionsmyndigheten och Trafikverket, var högre än väntat. Även utbetalningarna kopplat till EU-avgiften var högre än beräknat. Det beror på att betalningar som skulle ha skett i augusti istället skedde i september, vilket jämfört med Riksgäldens prognos i maj innebär en omfördelning mellan månaderna. Samtidigt var skatteinkomsterna cirka 2,4 miljarder kronor lägre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 10,4 miljarder kronor lägre än prognos. Enligt Riksgälden beror detta främst på högre inlåning från Svenska kraftnät och Pensionsmyndigheten.
Räntebetalningar på skatteskulden
Räntebetalningarna på statsskulden var 1,3 miljarder kronor högre än prognos. Skillnaden förklaras främst av högre realiserade valutakursdifferenser.
För tolvmånadersperioden till och med september 2022 visade statens betalningar ett överskott på 150,9 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 073 miljarder kronor i slutet av september.
