Nu har första förhandlingsdagen inletts mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen som står åtalad för bland annat grovt svindleri. Med knäppta händer sitter hon och lyssnar på åklagarens ansvarsyrkanden.
– Kortfattat har inte Birgitte Bonnesen inte sagt det som åklagaren påstår på aktieägarmötet, kontrar hennes privata försvarare Per E Samuelson.
Mediepådraget är stort och rättegångssalen blir full när det är dags för första förhandlingsdagen mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen.
Förhandlingen inleds med att ordföranden tar upp regler som gäller i rättssalen och vilka som sitter med i rättssalen.
”Det här är en rättssal och här ska vi ha respekt för varandra. Bara prata när vi har ordet och vi har korrekt ton till varandra”, säger ordföranden.
Ansvarsyrkandena
Därefter är det chefsåklagare Thomas Langroths tur att läsa upp ansvarsyrkandena.
Enligt åklagaren ska Birgitte Bonnesen dömas för grovt svindleri i första hand och grov marknadsmanipulation i andra hand.
Enligt åklagaren har hon i egenskap av vd och koncernchef för Swedbank AB i Sverige, den 23 – 24 oktober 2018, den 29 januari 2019 och den 20 februari 2019 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, bland allmänheten eller företagets intressenter, spridit vilseledande uppgifter om Swedbanks åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstankar om penningtvätt (AML-processer) i Swedbanks verksamhet i Estland.
Uppgifterna har varit ägnade att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada.
De vilseledande uppgifterna har haft den innebörden att Swedbank AB inte hade eller haft problem med sina AML-processer i bankens verksamhet i Estland under åren 2007 – 2018.
Detta trots att Birgitte Bonnesen hade icke offentliggjord information inom Swedbank Compliance om indikationer på omfattande misstänkta transaktioner/kunder utifrån ett penningtvättsperspektiv samt om allvarliga brister/åsidosättanden i AML-processema i bankens verksamhet i Estland under åren 2007 -2018.
Insiderinformation
Åklagaren menar även att Birgitte Bonnesen ska dömas för obehörigt röjande av insiderinformation då hon som vd och koncernchef för Swedbank AB i Sverige, den 18 februari 2019, uppsåtligen i samband med ett möte med representanter för de största aktieägarna i Swedbank AB, obehörigen röjt insiderinformation.
Insiderinformationen har bestått i information med innebörd om att TV-programmet Uppdrag Granskning den 20 februari 2019 skulle sända ett program om Swedbanks bankverksamhet i Estland och att programmet skulle handla om Danske Bank och Swedbanks roll i penningtvättshärvan i Estland, samt information om att en representant för Swedbank blivit intervjuad av Uppdrag Granskning och att innebörden av intervjun var att banken bedömt att intervjun inte gått bra och att banken inte kommer väl ut i programmet och att kommande program inte kommer ge en positiv bild av banken.
Birgitte Bonnesen sitter med knutna händer och lyssnar på åklagaren när han läser upp ansvarsyrkandena.
Försvaret
När åklagaren är klar är det försvarets tur.
Advokat Per E Samuelson uppger att Birgitte Bonnesen förnekar brott på objektiva och subjektiva grunder. Nästa vecka kommer försvaret redogöra mer för grunderna.
Han säger kortfattat att de uppgifter som offentliggjordes inte hade den innebörd som åklagaren påstår under första åtalspunkten Per E Samuelson uppger att Birgitte Bonnesen har på ett allsidigt korrekt sätt beskrivit bankens arbete mot penningtvätt 2007-2018
När det gäller andra åtalspunkten förnekar även Birgitte Bonnesen misstankarna på objektiva och subjektiva grunder, uppger Per E Samuelson
– Kortfattat har inte Birgitte Bonnesen inte sagt det som åklagaren sagt på aktieägarmötet. Det som hon sade utgjorde inte insiderinformation och Birgitte Bonnesen har överhuvudtaget inte tillgång till den informationen som påstås under åtalspunkten 2.
Sakframställan
Därefter är det åklagarsidans tur att gå in på sakframställan.
Åklagare Ted Murelius berättar att Swedbank presenterar rapport för Q3 den 23 oktober. Rapporten kommer en månad efter Danske bank-rapporten. Birgitte Bonnesen får i vanlig ordning, efter en rapport, svara på frågor från medierna. Men den här gången var det annorlunda. Banken presenterade rekordresultat men fokus från medias håll låg snarare på det som har avslöjats från Danske Bank-affären.
Nu väcks frågor om Swedbank och den estniska verksamheten.
– Det budskap Birgitte förmedlar är inte något som hon säger i förbifarten eller av slarv. Det är ett resultat av noga övervägande. Man visste redan innan att dessa frågor skulle komma. Man visste att det skulle komma frågor om misstänkt penningtvätt i Estland.
– Det rådde en penningtvättsfrossa i hela bank-sfären. Det rörde inte bara de som hade verksamhet i Estland. Vi menar att Birgitte Bonnesen ger marknaden lugnande besked och det som Birgitte Bonnesen säger är vilseledande.
Under tiden åklagare Ted Murelius läser upp sakframställan spänner chefsåklagare Thomas Langroth blicken mot powerpoint-presentationen ovanför Birgitte Bonnesen och försvaret.
Birgitte Bonnesen antecknar ibland på ett papper framför sig med sin svarta kulspetspenna, bland annat när åklagaren presenterar Swedbanks verksamhets försvarslinjer.
AML-rapporter
Efter en paus fortsätter chefsåklagare Thomas Langroth med sakframställan.
Han inleder med att gå igenom frågan om banken och Birgitte Bonnesen kände till vad Uppdrag Gransknings program skulle ta upp. Han hänvisar bland annat till ett mejl från UG-redaktionen där det står uppradat åtta punkter med påståenden som skulle tas upp i programmet.
Han berättar sedan om husrannsakan som han tog beslut om. Att husrannsakan ägde rum dagen innan Swedbanks stämma handlade om en resursfråga menar han. Det blev en stor medfieuppståndelse efter husrannsakan som genomfördes för att ta reda på vad banken känt till.
Vid stämman fick Birgitte Bonnesen lämna sin post som vd för banken.
Thomas Langroth uppger även att EBM genomförde ytterligare en husrannsakan i april 2019.
– Det fanns anledning att misstänka att banken undanhöll viktiga AML-rapporter, säger han.
Husrannsakan ägde rum efter att FI gjort ett besök hos banken.
– Det fanns information om att banken inte tillhandahöll FI samtliga rapporter som fanns. Det var faktiskt så bestämt att om den inte kommer fram fanns det beslut om avspärrning på flera plan på Swedbank om vi inte skulle hitta rapporten.
Senare uppger han att det finns en rapport som nämns i de övriga rapporterna men som inte lämnats över till FI.
Av rapporterna framgår det även att det är Birgitte Bonnesen som har ansvaret för informationdelningen, vilket betyder att hon hade mer information än vad hon påstår, enligt åklagaren.
Efter en lunchpaus
Efter en lunchpaus är det åklagare Ted Murelius tur att fortsätta med sakframställan.
Han går igenom en Compliance-rapport som upprättades av Viveka Strangert, som då var Swedbanks chef för regelefterlevnad. Rapporten är inte daterad men det framgår att den är från Q1 2016. Rapporten presenterades under styrelsemötet april 2016. Efter denna presenterats fick Strangert lämna banken.
Birgitte Bonnesen knuter återigen sina händer och drar en suck medan hon tittar på åklagarsidan.
Åklagaren uppger att det finns stora brister i AML-processerna i verksamheterna i Baltikum.
Rapporten konstaterar, enligt åklagaren, att hela affärsområdet inte är compliant. Genom att inte ha detta på plats kan banken riskeras att utnyttjas för penningtvätt.
– Här flaggar man för att konsekvenserna kan bli allvarliga, säger Ted Murelius.
Birgitte Bonnesen vänder då och då blicken mot journalisterna och åhörarna.
Efter en kort paus där åklagarna begärt stängda dörrar är det chefsåklagare Thomas Langrot. Han vill förtydliga:
– Det finns olika uppfattningar om varför Viveca Strangert lämnar banken. Viveca Strangert har en och jag tror Birgitte Bonnesen har en annan, men det kanske vi får höra senare.
Den uppmärksammade rapporten
Chefsåklagare Thomas Langrot går nu igenom den uppmärksammade rapporten författad av advokaten och den tidigare åklagaren Erling Grimstad.
– Efter bara en månad hade han kommit fram till att det fanns en betydande risk för att Swedbank utnyttjas för penningtvätt. Det finns en iakttagelse att Swedbank löper betydande risk för penningtvättaktivitet.
Han översätter den engelskspråkiga rapporten där det bland annat framgår att det finns en betydande risk att Swedbank är involverad i andra kriminella aktiviteter och att man inte är compliant med AMF-regelverket.
– Han har gjort observationer på att det inne finns tillräcklig KYC-dokumentation, man saknar kunskap om ägarförhållandena hop kunden man har inte någon riktig koll på de transaktionerna som man anser är misstänkta.
Det framgår även att det finns oklara organisationsstrukturer.
Efter ytterligare en paus för att åklagaren behöver presentera information som är sekretessbaserad fortsätter chefsåklagare Thomas Langrot där han uppger att Erling Grimstad även skrev en tilläggsrapport där det finns en lång rad av kunder, som nu är sekretessmarkerade, som uppges ingå i kriminella nätverk.
Advokat Erling Grimstad ska höras i rättegångsprocessen i ett senare skede.
Åklagarens femte bevisuppgift
Den femte bevisuppgiften är ytterligare en compliance-rapport som är upprättad av advokaten Tormod Tingstad på uppdrag av Erling Grimstad. Syftet är att titta på ledningen i Swedbank Estland, enligt åklagare Ted Murelius.
Tormod Tingstad kommer fram till i rapporten att Swedbank i Estland inte en enda gång har rapporterat någon misstänkt penningtvätt eller misstänkta transaktioner någon gång, uppger åklagaren.
Åklagaren uppger att banken inte har stoppat en enda transaktion på grund av bristande dokumentation eller misstankar om penningtvätt.
Tormod Tingstad kommer även fram till att banken har inte antagit AML-rutinerna på ett adekvat sätt. Bland annat är inte Complinace-personen är inte tränad, uppger åklagaren.
Birgitte Bonnesens privata försvarare Christina Bergenstein skakar på huvudet och Birgitte Bonnesen sitter även därefter och skakar försiktigt på huvudet medan åklagare Ted Murelius översätter den engelskspråkiga rapporten.
– Det man funderar lite på är varför skickades Tingstad dit. Vad tänkte man och trodde man att man skulle finna. Det kan man fundera över är om man har misstänkt att det fanns personal på den estniska banken som har hjälpt till med de misstänkta transaktionerna, säger åklagare Ted Murelius.
Nu skakar även advokat Per E Samuelson på huvudet.
Åklagaren uppger att projekt clear med Erling Grimstad avslutas under sommaren 2017 och drar parallellen till att Danske Bank gjorde den totala genomlysningen av verksamheten under hösten 2017.
Oro i rättssalen när kundnamn röjs
Åklagarna går därefter igenom bevisuppgiften sex som är ett memo från 7 juli 2016 som skrivits av Johan Rosén, som är chef för arbetet med verksamhetsrisker på Swedbank.
Plötsligt skruvar Birgitte Bonnesen på sig och viskar till sin privata försvarare advokat Christina Bergenstein. Ordföranden ser det som utspelar sig på försvararsidan och avbryter åklagaren. Det framgår att ett kundnamn röjs i handlingen. Åklagaren får dock fortsätta eftersom domstolen tidigare lämnat ut handlingen och namnet är därmed redan offentligt.
Åklagaren konstaterar att Johan Rosén uttrycker sig något försiktigare än advokat tingstad.
Men åklagaren konstaterar att även Johan Rosén uppmärksammat att ingen transaktion har stoppats trots tveksamma låneavtal och fakturor i fokusgrupper. Ingen ordentlig undersökning av transaktionerna som härrör från denna fokusgrupper 2017 har gjorts, uppger åklagaren.
Dagens Juridiks reporter Sara Johansson följer förhandlingarna på plats i Stockholms tingsrätt. Följ vår rapportering under dagen.
