Kvinnan stämde sin ex-make vid Uddevalla tingsrätt och begärde att han skulle betala drygt 280 000 kronor till henne. Kvinnan hävdade att hon hade betalat drygt en halv miljon kronor i gemensamma lånekostnader för ett fastighetsköp.
Makarna hade ingått så kallad proprieborgen för varandra och enligt kvinnan hade hälften av hennes betalningar varit avsedda för att uppfylla ex-makens borgensåtagande.
Regressfordran på 280 000
För att lösa den kvarvarande bankskulden hade kvinnan dessutom sålt fastigheten. Mäklarkostnaden hade uppgått till drygt 60 000 kronor. Sammanlagt ansåg kvinnan att hon hade en regressfordran mot sin ex-make på 280 000 kronor.
Ex-maken medgav att kvinnan hade betalat de angivna beloppen men bestred att hon hade någon regressfordran mot honom. Enligt mannen hade kvinnan genom betalningarna bidragit till makarnas gemensamma ekonomi och underhåll.
Tingsrätten ansåg att mannens inkomstdeklarationer och framförallt makarnas gemensamma lån för fastigheten som kvinnan hade stått som ensam ägare till, talade för att kvinnan hade bidragit till det gemensamma underhållet genom amorteringarna och att mannen hade bidragit på annat sätt.
Tingsrätten noterade också att lånet inte hade inneburit att mannens medel hade ökat.
Sammantaget kom tingsrätten fram till att det fanns skäl att låta det slutliga ansvaret för den gemensamma skulden läggas på kvinnan och att hennes tidigare betalningar inte hade medfört någon regressrätt.
Hovrätten höll med tingsrätten
När det gällde frågan om mäklarkostnaden konstaterade tingsrätten att, eftersom fastigheten ägdes av kvinnan och ingenting hade avtalats angående mäklarkostnader, så saknades det stöd för att makarna borde dela på kostnaden. Tingsrätten ogillade därför käromålet.
Målet överklagades till Hovrätten för Västra Sverige, som fastställde tingsrättens dom. Hovrätten ansåg inte att enbart den omständigheten att en makes konto debiterats räntor och amorteringar för ett gemensamt lån var tillräcklig bevisning för att den maken skulle ha betalat av både sin egen och den andra makens andel av lånet.
Hovrättens dom överklagades till Högsta domstolen som nu beslutar att inte meddela prövningstillstånd i målet. Hovrättens avgörande står därmed fast.
Foto: Jessica Gow/TT
