Sverigedemokraternas partiledare Jummie Åkesson förklarade nyligen att han anser att Magdalena Andersson har brutit för många vallöften och att förtroendet för henne som finansminister därför är förbrukat.
Sverigedemokraterna har därför formellt begärt att riksdagen ska rösta om saken genom en misstroendevotering.
Situationen är mycket ovanlig och ett misstroendevotum har aldrig lett till att någon minister har fått avgå.
Riksdagen har genomfört sex misstroendevoteringar hittills – men aldrig sagt ja. Två gånger har dock blotta hotet om en misstroendeförklaring fått effekt. Regeringen avgick 1981 och justitieministern 1988 eftersom allting talade för att riksdagen skulle rösta för att så skulle ske.
Så fungerar det
Misstroendeförklaring är riksdagens yttersta konstitutionella vapen för att kunna tvinga ett enskilt statsråd eller statsministern – och därmed hela regeringen – att avgå.
Minst 35 ledamöter måste gå ihop och föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att en sådan omröstning ska bli av.
Minst 175 ledamöter – alltså en enkel majoritet av riksdagen – måste rösta sedan ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende för regeringen eller ministern.
Om riksdagen kommer fram till att den inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa ett extra val.. Om riksdagen kommer fram till att den inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.
En historisk tillbakablick
Här är samtliga misstroendeomröstningar som har genomförts i Sveriges riksdag – och hur många av ledamöterna som röstade hur:
Oktober 1980: På begäran av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna genomförs en omröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldin, Centerpartiet. Partierna är missnöjda med den ekonomiska politiken. Förslaget röstas ned med siffrorna 175–174.
Februari 1985: På begäran av Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet genomförs en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström, Socialdemokraterna. Partierna är missnöjda med hans uttalanden om ubåtskränkningarna. Förslaget röstas ned med siffrorna 182–160 (inga ledamöter avstod från att rösta, 7 var frånvarande).
- November 1996: På begäran av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna genomförs en omröstning mot statsminister Göran Persson. Partierna är missnöjda med hans uttalanden under en resa till Kina 1996. Förslaget röstas ned med siffrorna 204–119 (16 avstod, 10 frånvarande).
- Oktober 1998: På begäran av Moderaterna genomförs en omröstning mot statsminister Göran Persson i samband med att riksdagen öppnar. Partiet är missnöjt med att han inte valt att avgå efter valet samma år då majoritetsförhållandena i riksdagen förändrades. Förslaget röstas ned med siffrorna 186–82 (74 avstod, 7 frånvarande).
- Oktober 2002: På begäran av Moderaterna genomförs en omröstning mot regeringen. Partiet är missnöjt med att Socialdemokraterna tre veckor efter valet ännu inte har kommit överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om deras stöd till regeringen. Förslaget röstas ned med siffrorna 174–158 (17 avstod, 0 frånvarande).
- Januari 2015: På begäran av Sverigedemokraterna genomförs en omröstning mot statsminister Stefan Löfven (S). Partiet är missnöjt med statsministerns olika besked om avgång och extra val under hösten efter valet 2014 i samband med budgetbehandlingen i riksdagen. Förslaget röstades ned med siffrorna 133–45 (155 avstod, 16 frånvarande).
