En man som beviljades bolån på felaktiga, till banken inlämnade, uppgifter frikänns nu av Stockholms tingsrätt för grovt bedrägeri och brukande av falsk urkund.
Det är drygt ett halvt år sedan elva personer dömdes till fängelse i en stor bolånehärva där personerna bedrev en illegal låneförmedlingsverksamhet. Affärsidén bakom låneförmedlingen var att hjälpa sökande som inte var kreditvärdiga att få bostadslån genom att vilseleda banker. Målet är överklagat av de dömda männen men även av åklagaren som vill se skärpa straff.
Danske Bank bedrev egen utredning
En av målsägandena i utredningen, Danske Bank, har bedrivit egen utredning och identifierat ytterligare bolånekunder som beviljats bostadslån under åren 2018 till 2020. Banken har knutit de upptäckta bedrägerimisstankarna till den illegala låneförmedlingsverksamheten.
Den i dag 40-åriga mannen fick lånelöfte av Danske Bank den 2 maj 2018 avseende köp av villa. Han fick lånelöftet efter en elektronisk ansökan på Danske banks hemsida som signerats med bank-id. I lånelöftet framgår det bland annat att mannen ska styrka den angivna inkomsten och anställningsformen och att han skulle betala en egen insats vid köpet , om 15 procent av köpeskillingen, vilket inte fick finansieras genom lån.
Banken fick in uppgifter om att mannen har en fast anställning med en årsinkomst på 450 000 kronor per år och att han saknar barn som han har försörjningsplikt för. Anställningsbevis och lönespecifikationer bifogades till banken.
Mannen fick lån på cirka 1,9 miljoner kronor.
Felaktiga uppgifter
Danske Bank har senare upptäckt att uppgifterna inte stämmer. Mannen arbetar inte som byggnadsingenjör med den inkomsten som uppgivits. Han är dessutom gift och har två barn.
Mannen har berättat att han kom i kontakt med en man som erbjöd sig att hjälpa honom att köpa en bostad till sin familj. Eftersom han inte kunde svenska så bra och det var första gången han skulle ansöka om ett lån kände han att han behövde hjälp med allt pappersarbete. Det enda han behövde göra var att signera med bank-id när mannen ringde honom.
När han hittat en bostad han ville ha på Hemnet, gick han på visning och hänvisade sedan mäklaren till mannen som skulle hjälpa honom med pappersarbetet. Han skrev sedan på där mannen pekade. Han betalade sedan mannen 40 000 kronor via Swish för arbetet.
Efter flera år fick han ett brev från Danske Bank där det stod att han hade en vecka på sig att sälja bostaden eller betala 1,7 miljoner direkt till banken. De falska handlingarna såg han första gången när han var på förhör.
Lån beviljats på felaktiga grunder
Åklagaren har anfört att banken har vilseletts på det sättet att ett lån beviljades på felaktiga grunder och att det därigenom uppstått en beaktansvärd risk för slutlig förlust, eftersom banken inte kunnat ta hänsyn till de verkliga förhållandena vid sin bedömning av mannens kreditvärdighet. Åklagaren har anfört att den skada banken lidit genom vilseledandet inte kan anges exakt, men att kreditrisken måste anses betydande med hänsyn till det höga lånebeloppet.
Tingsrätten menar dock att åklagaren måste bevisa att de oriktiga uppgifterna och falska handlingarna orsakat att Danske Bank beviljat lån på andra villkor än vad som annars skulle ha varit fallet, vilka villkor som då skulle ha gällt och på vilket sätt lånet i sin tur orsakat en betydande skada i form av risk för slutlig förlust.
”Åklagaren har dock inte närmare preciserat eller presenterat någon utredning avseende hur dessa omständigheter närmare påverkat bedömningen av låneansökan, om någon kredit alls skulle ha lämnats eller på vilka villkor banken ändå hade kunnat bevilja lånet. Åklagaren har inte heller – utöver en hänvisning till det höga lånebeloppet – närmare angett vilken kreditrisk banken utsatts för eller lagt fram någon bevisning till stöd för det påståendet”, skriver tingsrätten.
Den slutliga förlusten
Tingsrätten menar att det inte är bevisat i vilken grad vilseledandet påverkat bankens handlande och i förlängningen vilken beaktansvärd risk för slutlig förlust som det beviljade lånet har orsakat.
”Mot denna bakgrund ska åtalet ogillas. N.N ska alltså inte dömas för grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning”.
