Bygg- och miljönämnden i Partille kommun JO-anmäldes för att nämnden under två års tid hade låtit ett ärende bli liggande utan att fatta beslut.
Enligt anmälan hade ett ärende återförvisats till nämnden i februari 2013, men därefter hade nämnden inte vidtagit några åtgärder.
Vitesförläggande om ovårdad tomt
Av ett yttrande från nämnden till JO framgår att nämnden i februari 2012 beslutat om ett vitesföreläggande mot en fastighetsägare på grund av dennes ovårdade tomt.
Beslutet överklagades av fastighetsägaren till länsstyrelsen, som ett år senare, i februari 2013, beslutade att upphäva nämndens beslut och återförvisa ärendet till nämnden för ny handläggning.
Anledningen till att ärendet återförvisades var att föreläggandet inte uppfyllde lagkraven på hur ett sådant föreläggande ska utformas.
I yttrandet till JO skriver nämnden:
”Efter att länsstyrelsen återförvisat vitesföreläggandet förekom samtal med fastighetsägaren som talade för att denne hade för avsikt att vidta åtgärder på sin fastighet. Detta i kombination med att nämnden uppfattat länsstyrelsen som negativa till nämndens vitesföreläggande medförde att ett nytt vitesföreläggande inte utfärdades.”
I juni 2013 ansökte fastighetsägaren sedan om bygglov för sin tomt, vilket nämnden beviljade.
Nämnden tog dock aldrig något beslut i det ärende som återförvisats från länsstyrelsen.
Inte skyndsamt
Justiteombudsmannen Lars Lindström konstaterar att såvitt framgår är ärendet ännu inte avslutat. Han bedömer att handläggningen strider mot lagens skyndsamhetskrav och principen om att varje ärende ska avslutas med någon form av beslut. Han riktar därför kritik mot bygg- och miljönämnden.
I anmälan till JO klagade anmälaren också på att en handläggare åsidosatt kraven på opartiskhet och saklighet. Handläggaren hade skickat ett e-postmeddelande till anmälaren och bland annat skrivit:
”Det finns väldigt mycket att säga om detta ärende. Vi har ju sedan tidigare förelagt X (fastighetsägaren) att vid vite rätta till sin tomt. Fastighetsägaren ’vann’ därefter i Länsstyrelsen, detta pga en formaliamiss i föreläggandet. Hade inte länsstyrelsen fokuserat på misstaget (fastighetsägarens namn stod inte angivet på vitesföreläggandet) hade de säkerligen hittat något annat argument att upphäva beslutet. … Grannarnas reaktion på lovbeviljandet gjorde mig väldigt förvånad, måste jag säga. Det antyddes bl a mycket annat att lovavgiften var för lågt satt. Att som granne uppmärksamma/klaga på en sådan sak väcker funderingar. Det klarnade lite på den punkten när vi träffades i vintras, då insåg jag att ni har ambitionen att knäcka fastighetsägaren ekonomiskt och därigenom framtvinga att han flyttar.”
Brott mot regeringsformen
JO anser att e-postmeddelandet strider mot kravet på saklighet i grundlagen. Han skriver:
”Det hör till god förvaltningskultur att bemöta medborgarna på ett korrekt sätt. Kravet på korrekt bemötande följer av regeln i 1 kap. 9 § regeringsformen där det anges att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet. H (handläggaren) uttryckte sig i e-postmeddelandet den 16 juni 2014 på ett sätt som gör att hans saklighet kan ifrågasättas. Nämnden har anfört att det sätt som meddelandet formulerats på strider mot vad en medborgare ska kunna förvänta sig av en tillsynsmyndighet. Jag instämmer i den bedömningen.”
Foto: DJ
