Efter flera rekordår på uppköpsmarknaden väntar nu riskkapitalbolag och tillväxtbolag på ett avgörande besked från Högsta förvaltningsdomstolen rörande de omdiskuterade 3:12-reglerna. Beslutet kan leda till en skattesmäll för säljarna av tillväxtbolagen.
– Det vi nu fått lära oss av Skatterättsnämnden är att vi fått lära oss fel, säger Kent Andersson Skattechef på Söderberg & Partners Wealth Management.
De senaste åren har gång på gång beskrivits som rekordår vad gäller antalet transaktioner eller företagsförvärv. Gott om kapital, låga räntor och hög investeringsvilja förs fram som bakomliggande faktorer.
Många av uppköpserbjudandena har lagts upp så att säljaren får 70 procent kontant betalning och 30 procent i aktier utgivna av köparbolaget. Vanligt är vidare att de nya majoritetsägarna tillför det uppköpta bolaget nytt kapital för fortsatt utveckling och expansion, till exempel genom nyemission. En stor del av köparna har bland annat varit riskkapitalfonder som väljer att förbli passiva ägare medan den tidigare ägaren stannar kvar i bolaget och är aktiv under fem år.
Anledningen till detta upplägg är att om bolaget har passiva delägare med minst 30 procent av aktierna (rättare sagt om de har rätt till minst 30 procent av aktieutdelningen), blir alla aktier i bolaget okvalificerade, vilket innebär 25 procent skatt på alla utdelningar och reavinster för alla ägare, oavsett belopp. Detta kan jämföras med en marginalskatt på 56,7 procent som gäller om ägarna träffas av 3:12-reglerna.
Förhandsbesked som kan ha stor betydelse
Under sommaren har dock Skatterättsnämnden publicerat ett förhandsbesked som kan ha stor betydelse för aktieägare som har sålt en betydande del av sitt verksamhetsbolag till ett riskkapitalbolag, investmentbolag eller liknande under de senaste åren.
– Det vi nu fått lära oss av Skatterättsnämnden är att vi fått lära oss fel. Även kapital som tillförs vid nyemission medför att företagen ska anses bedriva samma och likartad verksamhet. För riskkapitalfondens vägnar kommer de ägarna därmed inte ses som utomstående om de är aktiva i riskkapitalfonden, säger Kent Andersson Skattechef på Söderberg & Partners Wealth Management..
Detta upplägg har lockat säljarna och för riskkapitalfonderna har detta finansieringsupplägg varit bra då de endast behövt gå till banken och söka finansiering för 70 procent av köpet istället för 100 procent.
– Nu kommer det bli att säljarna kommer vara ointresserade av att stå kvar som ägare. De vill hellre ta 100 procent av köpeskillingen direkt och riskkapitalfonderna får lösa finansieringen på annat sätt. De får därmed en större finansieringsbörda, vilket gör att det stöd de kunnat få genom att säljarna kunnat ge tillbaka en del, uteblir. Det torde bli en dämpande effekt av riskvilligt kapital till tillväxtbolag.
Säljarna kan drabbas av höjd skatt
Enligt Kent Andersson är det många som genomfört sina affärer under de senaste åren som nu bara väntat på att utomståenderegeln ska ticka in, alltså fem år efter affären.
Förhandsbeskedet är överklagat och Högsta Förvaltningsdomstolen ska nu ta ställning till ärendet. Om beskedet står sig efter Högsta förvaltningsdomstolens prövning innebär detta, enligt Kent Andersson, en avsevärd förändring för många som tidigare har trott sig leva under utomståenderegelns skydd mot 3:12-beskattning. Inte bara skattemässigt, utan det kan även innebära att kapitalanskaffningen försvåras inom fåmansbolagssfären för tillväxtbolag.
Detta innebär även framför allt att alla de som under de senaste åren har avyttrat en betydande del av sitt verksamhetsbolag till investmentbolag eller liknande kan drabbas av en höjd skatt.
– De har fått råd om att riskkapitalfonder är ju inte inne i ditt bolag som du sålde så de är utomstående. De har fått information som framstod som fullständigt korrekt när den lämnades men som nu framstår som inte lika korrekt – beroende vad HFD kommer fram till.