Riksbanken behöver inte lämna ut handlingar rörande KPMG:s jävsutredning av två av riksbanksfullmäktiges ledamöter.
Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast och konstaterar att KPMG inte anses ha varit ett självständigt organ i förhållande till Riksbanken.
Efter uppgifter i media om att två direktionsledamöter i Riksbanken varit jäviga när de deltagit i beredning av och beslut om köp inom ramen för Riksbankens program för köp av företagsobligationer beslutade bankens fullmäktige i november förra året att göra en jävsutredning. Fullmäktiges revisionsenhet KPMG fick uppdraget att hjälpa fullmäktige med utredningen.
En dryg månad senare presenterades en rapport från KPMG inför Riksbankens fullmäktige – och efter detta beslutades att några ytterligare åtgärder inte skulle vidtas.
En person vände sig kort därefter och begärde att få ta del av samtliga handlingar som skickats mellan Riksbanken, riksbanksfullmäktige och KPMG vid utförandet av revisionsbyråns uppdrag. Hen nekades dock detta med hänvisning till att handlingarna var att betrakta som ”minnesanteckningar som tillkommit endast för ärendets föredragning och beredning”. Enligt Riksbanken hade handlingarna ”inte tillfört ärendet någon sakuppgift och hade inte heller tagits om hand för arkivering”.
Vapentillstånd och extremism – återkallelse av gynnande beslut som rör grundläggande rättigheter
Nyligen prövade Högsta förvaltningsdomstolen ett mål, där en aktiv medlem i Nordiska motståndsrörelsen blivit av med sitt vapentillstånd med hänvisning till säkerhetsskäl. Vad gäller vid återkallande av gynnande förvaltningsbeslut som rör grundläggande rättigheter, och har det någon betydelse på vilket sätt enskilda använder sig av dem? Vid vilka andra typer av speciallagstiftning och tillstånd kan motsvarande frågor aktualiseras? Carl Lebeck gör sin analys av ett område, där rättspraxis kan verka klar och tydlig – men under ytan är komplex.
Beslutades separat
Personen överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen där han anförde att det av andra handlingar framgår att revisionsbyråns uppdrag ”väsentligen syftat till att bolaget ska utföra ett självständigt, opartiskt och på dess särskilda sakkunskap grundat arbete”. Mot den bakgrunden kunde bolaget inte anses ha en fristående ställning i förhållande till banken – och handlingarna var därför att betrakta som allmänna.
Riksbanken vidhöll sin inställning och anförde bland annat att uppdraget att utreda eventuellt jäv inte ingick i fullmäktiges årliga granskningsplan, utan istället hade beslutats separat.
Inget självständigt organ
Högsta förvaltningsdomstolen tar fasta på Riksbankens invändning om att utredningsuppdraget låg utanför KPMG:s årliga uppdrag och konstaterade vidare att någon rättslig bedömning inte gjorts av revisionsbyrån.
Därför kan KPMG ”inte anses ha varit ett självständigt organ i förhållande till Riksbanken”. Eftersom handlingarna inte kan anses allmänna på någon annan grund ska de inte lämnas ut.
