Barnen hade tillkommit genom en form av så kallad in vitro-fertilisering – det vill säga en assisterad befruktning utanför kroppen - som ofta kallas provrörsbefruktning. Både ägg och spermier hade donerats från andra personer för att sedan planteras in i kvinnan - en metod som inte är tillåten i Sverige.
Mannen medgav att makarna, som genomförde behandlingen utomlands, hade varit överens om att försöka åstadkomma en graviditet med ett embryo. Vid den första behandlingen hade också just ett befruktat embryo använts.
Vid ett senare behandlingstillfälle och vid det tredje tillfälle som resulterat i graviditeten hade istället två embryon använts. Detta skedde dock mot mannens uttryckliga vilja - någonting som även intygades av hans hustru.
Faderskapspresumtion
En gift man presumeras vara pappa till ett barn som föds inom äktenskapet men denna presumtion ska hävas om befruktningen har skett utanför moderns kropp och samtycke från makens sida saknats. Eftersom mannen bara hade samtyckt till behandling med ett embryo – och inte två – ansåg han att faderskapspresumtionen skulle hävas avseende båda barnen.
Mannen väckte talan vid Malmö tingsrätt och begärde att det skulle förklaras att han inte vara pappa.
Barnens goda man bestred dock yrkandet med hänvisning till att mannen hade samtyckt till att bli förälder genom assisterad befruktning och inte hade återkallat sitt samtycke.
Tingsrätten konstaterade att kvinnan på eget initiativ hade valt behandling med två embryon eftersom detta ökade chansen att överhuvudtaget bli gravid.
Mannen hade motsatt sig behandling med två embryon med hänvisning till de ökade hälsoriskerna för mamman och den ökade arbetsbelastning som tvillingar skulle innebära.
Enligt tingsrätten hade mannens samtycke primärt brustit i förhållande till riskerna med behandlingen och inte i förhållande till själva föräldraskapet.
Kunde kontaktat läkaren
Tingsrätten noterade också att mannen hade haft möjlighet att kontakta den behandlande läkaren för att försäkra sig om att hans vilja när det gällde antalet embryon följdes. Mannen hade dock förhållit sig passiv, trots att hans fru inför både den andra och tredje behandlingen hade försökt övertala honom att acceptera att två embryon skulle användas.
Sammantaget ansåg tingsrätten att mannen inte främst kunde anses ha motsatt sig en assisterad befruktning utan att hans hustru ökade möjligheterna till en tvillinggraviditet. Detta var enligt tingsrätten inte tillräckligt för att samtycket skulle ogiltigförklaras och mannen skulle därför även fortsättningsvis anses vara pappa till tvillingarna.
Hovrätten över Skåne och Blekinge fastställde tingsrättens dom.
Hovrätten underströk att tvillingfödslar av naturliga skäl aldrig kan uteslutas. Mannen hade också samtyckt till den behandling som genomförts i syfte att han och hans fru tillsammans skulle få barn.
Föräldrabalkens bestämmelser ger inget utrymme för att en man på något sätt kan ”villkora” ett samtycke till en befruktning. Detta skulle också stå i strid med ett av lagens fundamentala ändamål - nämligen att klargöra faderskap och dess rättsliga skyldigheter, betonade hovrätten.
Att mannen ställt vissa villkor för hur behandlingen skulle gå till fråntog honom därför inte åtagandet med ett framtida faderskap. För att undgå faderskap hade han, som tingsrätten konstaterat, varit tvungen att återkalla sitt samtycke - någonting som ostridigt inte hade skett.
Mannen uppgav i ett överklagande till Högsta domstolen att det inte handlade om något villkorat samtycke från hans sida, utan om att hans hustru hade vidtagit en behandling som han aldrig hade samtyckt till. Inplantering av ett respektive två embryon borde nämligen ses som två olika behandlingar, ansåg mannen.
Samtycke även för barnets räkning
Högsta domstolen går dock på samma linje som både tingsrätten och hovrätten och fastställer nu hovrättens domslut.
Mannens hustru har i och för sig varit medveten om att behandlingen med två embryon inte svarade mot de förutsättningar för samtycke som mannen hade ställt upp. Detta innebär dock inte att samtycket som sådant kan sägas ha förlorat sin verkan, slår HD fast.
Mannens intresse av att så långt som möjligt undvika att få tvillingar kan inte tillnärmelsevis överväga barnens intresse av att ha en far, skriver HD. Faderskapet ska därför inte hävas.
HD gör i domen även flera principiella uttalanden i fråga om föräldrabalkens så kallade samtyckesregel.
HD betonar bland annat att kvinnan vid assisterad befruktning tar emot mannens samtycke inte bara för egen del, utan även i det blivande barnets intresse. Förhållanden som skulle ha medfört ogiltighet av samtycket om det bara hade rört kvinnans eget intresse bör därför endast i undantagsfall resultera i ogiltighet, anser HD.
Om det – omväntvis – skulle vara mannen som för kvinnan bakom ljuset på något vis saknar hon rättsliga möjligheter att undandra sig ett senare moderskap – någonting som också det talar för att mannens möjligheter att undandra sig ett faderskap ska vara starkt begränsade.
Högsta domstolen konstaterar även att det är tveksamt om de ”avtalsrättsliga ogiltighetsreglerna” ska användas också när det handlar om samtycke till assisterad befruktning.
Foto: Shizuo Kambayashi/TT
