– Med de nya reglerna blir det tydligt att bankernas ägare och långivare i första hand ansvarar för att bära förlusterna i en krissituation. Samtidigt bygger vi upp de finansiella skyddsvallarna genom den nya resolutionsreserven. Det bidrar till stabilare banker och säkrar finansiell stabilitet, säger finansmarknadsminister Per Bolund.
Krishanteringsdirektivet föreskriver ett nytt förfarande för rekonstruktion av krisdrabbade kreditinstitut och värdepappersföretag – kallat resolution. Detta område har tidigare inte varit föremål för reglering på EU-nivå.
Förebyggande arbete
Centralt för de nya gemensamma reglerna är att företagets ägare och långivare, snarare än staten, ska bära eventuella förluster i företaget.
Direktivet innehåller även regler om förebyggande arbete för att undvika att företaget hamnar i problem som kan framtvinga resolution.
I propositionen föreslår regeringen att Riksgäldskontoret ska bli resolutionsmyndighet, med ansvar för att hantera kriser i finansiella företag genom resolution. Finansinspektionen föreslås få ytterligare tillsynsuppgifter som syftar till att förebygga att ett företag hamnar i en sådan situation att det måste försättas i resolution.
Skapas fond
Det skapas också en ny fond – resolutionsreserven – som ska finansieras med avgifter från företagen. Resolutionsreserven ska kunna användas för att täcka kostnader för krishanteringsåtgärder.
I propositionen föreslås två nya lagar – lagen om resolution och lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.
Dessutom finns förslag till ändringar i andra lagar, bland annat lagen om bank- och finansieringsrörelse samt lagen om värdepappersmarknaden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2016.
Foto: Jeff Chiu/TT
