Justitiekanslern skriver i sitt beslut:
”X (den polska advokaten) har hos Justitiekanslern begärt skadestånd av staten med sammanlagt 25 400 000 kr på – som det får uppfattas – den grunden att hon felaktigt åtalats och dömts för det nämnda brottet.”
JK konstaterar dock att inget tyder på att det hos någon myndighet har förekommit sådana fel, försummelser eller överträdelser av Europakonventionen eller EU-rätten som skulle ge kvinnan rätt till skadestånd från staten överhuvudtaget. Kvinnans begäran om ersättning avslås därför.
Anmäldes av Advokatsamfundet
Bakgrunden är att kvinnan anmäldes till allmän åklagare av det svenska advokatsamfundet sedan hon i september 2012 felaktigt skulle ha utgett sig för att vara advokat i en skriftlig korrespondens med Lunds tingsrätt.
Vid korrespondensen hade kvinnan undertecknat handlingar med sitt namn följt av beteckningen ”PL/EU Advokat/Lawyer”. Denna beteckning hade kvinnan tidigare registrerat som ett varumärke hos Patent- och registreringsverket.
Kvinnan åtalades vid Lunds tingsrätt för brott mot rättegångsbalken och fälldes.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Av den bevisning åklagaren lagt fram och av X (den tilltalades) egna uppgifter är det klarlagt att X har bedrivit juridisk verksamhet i Sverige på en stadigvarande basis. Det är också klarlagt att hon i denna verksamhet under den tid som anges i gärningsbeskrivningen har undertecknat handlingar till domstol med ’PL/EU Advokat/Lawyer’”.
Tingsrätten fortsatte:
”Tingsrätten konstaterar att i beteckningen ’PL/EU Advokat /Lawyer’ ingår ordet advokat i svensk stavning. Att ordet advokat inte anges självständigt utan i ett sammanhang har ingen avgörande betydelse (jfr bedömningen i NJA 1948 s. 650). Genom att ange ordet ’advokat’ i sin beteckning – utan att tydliggöra att beteckningen avser något annat än en svensk advokatverksamhet – har hon enligt tingsrättens mening utgett sig för att vara auktoriserad advokat i Sverige.”
Inte auktoriserad i Sverige
Tingsrätten ansåg därför att kvinnan hade utgett sig för att vara auktoriserad advokat i Sverige och att åtalet därför objektivt sett var styrkt.
Tingsrätten ansåg inte att den godkända varumärkesregistreringen har gett kvinnan anledning att tro att hon skulle ha rätt att använda varumärket på ett sätt som strider mot annan reglering – nämligen rättegångsbalken.
Tingsrätten konstaterade att kvinnan uppenbarligen hade känt till de regler om advokattiteln som finns i rättegångsbalken och att hon borde ha gjort närmare efterforskningar om dessa reglers förhållande till varumärkeslagstiftningen – om nu detta hade framstått som oklart för henne.
Hon dömdes därför för brott mot rättegångsbalken till 60 dagsböter.
Kvinnan överklagade i två instanser men varken hovrätten eller Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd.
Kvinnan vände sig då till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten.
Foto: Jessica Gow/TT
