Det franska dödsboet hade stämt ett bolag i Sverige. Dödsboet ville att ett antal konstverk som överlämnats av den avlidna kvinnans bortgångne make skulle lämnas ut till dödsboet. Talan bestreds dock av bolaget.
Dödsboet krävde att tingsrätten skulle förklara att det var dödsboet som ägde konstverken. Sundsvalls tingsrätt meddelade mellandom och gick på dödsboets linje.
Bolaget överklagade mellandomen till Hovrätten för Nedre Norrland med argumentet att den byggde på felaktiga uppgifter.
Ifrågasattes av hovrätten
Hovrätten ifrågasatte att talan hade väckts på rätt sätt och pekade på det faktum att dödsboet efter mannen inte hade deltagit i den talan som väckts för dödsboet efter kvinnan.
Domstolen begärde in handlingar över vilka som var dödsbodelägare i dödsboet efter kvinnan och även upplysningar om innehållet i fransk rätt.
Inte juridisk person
Av utredningen framgick bland annat att ett dödsbo, enligt fransk rätt, inte är en juridisk person. Franska dödsbon kan inte vidta rättsliga åtgärder och har därmed ingen så kallad rättskapacitet.
Hovrätten konstaterade att det därför har funnits ett rättegångshinder som tingsrätten varit skyldig att upptäcka och rätta till.
”I det aktuella målet har dödsboet efter X (den avlidna makan) väckt talan som en juridisk person. Med hänsyn till att ett dödsbo enligt fransk rätt inte kan uppträda som part i målet har det förelegat ett sådant rättegångshinder som tingsrätten självmant har haft att beakta.”
Hovrätten rev upp tingsrättens mellandom och skickade tillbaka målet till tingsrätten för vidare handläggning.
Högsta domstolen beslutar nu att inte bevilja prövningstillstånd i målet och hovrättens avgörande står därmed fast.
Foto: DJ
