Högsta domstolen lämnar klartecken för att utlämna två bulgariska medborgare till Nordmakedonien för lagföring avseende narkotikabrottslighet som de dömts för.
Männen bor i Sverige sedan flera år tillbaka, har förhållanden här och även ”en inte obetydlig ekonomisk integration”.
Detta räcker dock inte för att jämställas med svenska medborgare.
Republiken Nordmakedonien har i en framställning begärt att två män som uppehåller sig i Sverige ska utlämnas dit för lagföring.
Männen, idag 52 respektive 31, är far och son och dömdes hösten 2014 slutligt till elva års fängelse för ”otillåten tillverkning och tillgängliggörande for handel av narkotiska preparat, psykotropa ämnen och prekursorer” av en nordmakedonsk appelationsdomstol. Enligt domen har männen tillsammans och i samförstånd med andra medverkat i en transport av cirka 300 kilo cannabis som skulle smugglas med lastbil till Nederländerna, men som stoppades vid den nordmakedonska gränsen.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Stadgat sig i Sverige
Vid rättegången åberopades flera vittnen och i bevisningen fanns även uppgifter från hemlig avlysning, forensiska analyser av fingeravtryck och växtdelar samt kriminaltekniska rapporter.
52-åringen har medborgarskap både i Nordmakedonien och Bulgarien, medan 31-åringen har avsagt sig sitt nordmakedonska medborgarskap. De har båda vistats i Sverige i flera år och stadgat sig här – och 31-åringen väntar inom kort barn ihop med en svensk kvinna.
Männen har båda två avtjänat del av sina fängelsestraff och menar att de vid utlämning till Nordmakedonien riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Förhållandena i nordmakedonska fängelser är också mycket dåliga, med överbeläggning och olika former av sanitära olägenheter. Säkerheten är bristfällig och det är vanligt att intagna utsätts för våld av såväl andra intagna som av fängelsepersonal. Sjukvård och allmänna levnadsförhållanden når heller inte upp till internationell standard.
Männen har också hävdat att en utlämning till Nordmakedonien hindras av deras bulgariska medborgarskap, eftersom de är unionsmedborgare och har anknytning till Sverige.
Krävs ”tydlig integration”
En svensk medborgare får enligt 2 § utlämningslagen inte utlämnas – och medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa den unionsrättsliga likabehandlingsprincipen om en unionsmedborgare har utövat sin rätt till fri rörlighet, konstaterar Högsta domstolen, HD. I praktiken innebär detta i utlämningsfall att unionsmedborgare ska behandlas som svenska förutsatt att de uppvisar en ”tydlig integration” som visar att han eller hon är stadigvarande bosatt här.
Domstolen behöver här göra en helhetsbedömning och ska i den bland annat se till familjeförhållanden, arbetssituation och den tid som personen har vistats i Sverige. Samtidigt kan även språklig, social och ekonomisk integration vara av betydelse, liksom bostadsförhållanden. Det kan även vara relevant hur man i övrigt fungerat i samhället, till exempel om man begått några brott.
31-åringen hade vid tidpunkten för frihetsberövandet bott i Sverige i knappt tre och ett halvt år – vilket enligt HD är förhållandevis kort tid. Han har haft arbete och inkomster som visar på ”en inte obetydlig ekonomisk integration” och väntar barn med en svensk medborgare som han också bor ihop med. I övrigt är dock integrationen i det svenska samhället relativt svag, till exempel språkligt och i socialt hänseende. Mannen har också under tiden i Sverige gjort sig skyldig till brott, om än inte av allvarligare slag.
Ska utlämnas
Helhetsbedömningen mynnar i 31-åringens fall ut i att anknytningen till det svenska fallet inte är tillräckligt stark för att han ska likställas med en svensk medborgare. 31-åringens pappa har varit i Sverige ett år kortare och väntar inte barn med en svensk medborgare, även om han har ett fast förhållande här. I övrigt är omständigheterna snarlika och inte heller här räcker alltså anknytningen till för att grunda hinder mot utlämning.
Det finns inte heller i övrigt hinder enligt utlämningslagen – och inte heller Europakonventionen står i vägen för att bifalla framställningarna, även om uppgifterna om brister i nordmakedonska fängelser får visst stöd av annan utredning i målet. HD lämnar därför klartecken för en utlämning av männen. (Blendow Lexnova)
