Hösten 2013 skulle polisen genomföra en nattlig husrannsakan i en lägenhet för att söka efter två personer som var efterlysta för mord.
Av misstag råkade polisen genomföra husrannsakan i fel lägenhet där en kvinna och hennes två söner befann sig.
Förundersökning lades ner
Kvinnan gjorde en anmälan om tjänstefel mot de polismän som genomförde husrannsakan. Förundersökningen lades dock ner med motiveringen ”att det saknades anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal hade förövats”.
Kvinnan vände sig till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten för kränkning med 10 000 kronor vardera för henne och hennes söner.
Justitiekanslern anser inte att det finns skäl att ifrågasätta beslutet om husrannsakan som sådant eller att den genomfördes på natten. Det är dock uppenbart att den har genomförts i fel lägenhet.
Enligt åklagarens yttrande till JK gällde tipset ”sannolikt lägenheten ovanför”.
Förståelse för stort obehag
Om tipset gällde ”rätt” lägenhet, men polisen ändå gick in i fel lägenhet får det, enligt JK, anses vara ett misstag av sådant slag som i och för sig kan utgöra fel eller försummelse i skadeståndslagens mening.
JK skriver att hon ”har full förståelse” för att kvinnan och hennes söner upplevde händelsen som mycket obehaglig. JK konstaterar också att det inträffade är ”mycket beklagligt”.
Enligt utredningen skulle den polisman som mottog det tips som låg till grund för husrannsakan lotsa de poliser som genomförde husrannsakan till rätt lägenhet. Därmed anser JK att det inte var fel när åklagaren avstod från att ge närmare direktiv om exakt i vilken lägenhet i fastigheten husrannsakan skulle genomföras – i vart fall är det inte skadeståndsgrundande.
Åklagaren dokumenterade inte beslutet
JK är däremot kritisk till att den åklagare som fattade beslut om husrannsakan inte har dokumenterat sitt beslut.
JK skriver:
”Det finns inte något beslut om husrannsakan registrerat i Åklagarmyndighetens diarieföringssystem. Som Åklagarmyndigheten anfört i sitt yttrande hit är det förstås en brist att beslutet inte har dokumenterats. Även om ett beslut om husrannsakan i och för sig kan vara muntligt så ska det dokumenteras… Tvångsmedelsbeslut är i allmänhet mycket ingripande beslut och det är väsentligt att kunna följa när och hur beslutet fattats. De uppgifter som den handläggande åklagaren har lämnat i ärendet gör dock att det inte finns anledning att ifrågasätta polisens anteckning om att åklagaren kl. 23.25 den 22 november 2013 fattade beslut om husrannsakan på den aktuella adressen.”
Enligt JK visar inte utredningen att kvinnan och hennes söner har utsatts för en allvarlig integritetskränkning genom brott och de kan därför inte få skadestånd för detta.
Sist men inte minst slår JK fast att att det inträffade inte kan anses innebära någon överträdelse av Europakonventionen. Enligt JK går det inte heller att dra slutsatsen att Polismyndighetens agerande har lett till någon personskada.
JK avslår därför skadeståndskravet.
Foto: Pontus Lundahl/TT
