Den 61-årige mannen dömdes i Värmlands tingsrätt till en månads fängelse för grovt rattfylleri. 61-åringen, som erkänt gärningen, hade i början av 2014 kört bil på en riksväg i Arvika med en promillehalt på 3,0.
Påverkade trafiksäkerheten
Åklagaren drev målet vidare och Hovrätten för Västra Sverige skärpte senare fängelsestraffet till två månaders fängelse.
Hovrätten ansåg att gärningen hade ett högre straffvärde än tingsrätten ansett eftersom det hade handlat om en inte helt obetydlig körsträcka och en mycket hög alkoholkoncentration som måste ha försämrat 61-åringens förmåga att köra bilen trafiksäkert.
Några andra försvårande omständigheter fanns dock inte i fallet, ansåg hovrätten.
Mannens försvarare överklagade och uppgav bland annat att det hade varit obefogat att skärpa påföljden utifrån promillehalten i sig. Påföljden stod enligt försvararen även i missförhållande till flera andra liknande rattfyllerifall där en månads fängelse hade valts som påföljd i hovrätten.
Försvararen ansåg att det även fanns flera förmildrande omständigheter kring körningen – bland annat att 61-åringen tidigare är ostraffad och hade känt sig nykter vid körningen, som skett dagen efter en födelsedagsfest.
Han skrev i sitt överklagande:
”Anledningen till körningen var att hämta särbon från hennes arbete – alkoholintaget hade varit dagen/kvällen innan i samband med att X (den tilltalade) firat sin kommande 60-årsdag och när han inledde körningen så uppfattade han inte sig själv som onykter. Han hade inte uppsåt till att köra påverkad.”
Vid hovrättens avgörande framstod det enligt försvararen även som att ett slags tabellresonemang hade använts.
Ökande olycksrisk
Högsta domstolen fastställer nu hovrättens domslut. I samband med att den nuvarande bestämmelsen om grovt rattfylleri infördes 1994 gjordes inga närmare uttalanden om den betydelse som en mycket hög alkoholkoncentration ska ha för straffvärdet. I lagmotiven betonades dock att det var naturligt att knyta an till de risker för trafiksäkerheten som gärningen typiskt sett innebär, konstaterar HD.
Enligt HD ligger det i linje med rattfyllerilagstiftningens uppbyggnad att låta högre promillehalt – och i förlängningen ökande genomsnittlig olycksrisk – få genomslag i straffvärdet, vilket också enligt HD får stöd av tidigare praxis.
Slutsatsen är enligt HD att en mycket hög alkoholkoncentration medför att ett rattfylleribrott har högre straffvärde än en månads fängelse, trots att inga andra försvårande omständigheter föreligger.
Foto: Gorm Kallestad/TT
