Nästan tre av tio – 28 procent – av förtroendevalda har uppgett att de utsattes för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska uppdrag under 2014. Motsvarande andel för 2012 var tjugo procent.
Hot eller påhopp i sociala medier är den vanligaste formen av utsatthet, men under 2014 utsattes också en större andel av politikerna för fysiska angrepp.
– Vi har studerat ett supervalår som ser annorlunda ut för politiker jämfört med ett mellanliggande år. Därför bör man snarare se undersökningen som en jämförelse mellan valår och mellanliggande år än en jämförelse över tid, säger Carl Command, utredare på Brå.
Mer uppmärksamhet mot politiker
Andelen politiker som utsattes för någon form av påhopp och som uppgav att förövaren var en politisk extremist var också högre valåret. Under 2014 uppgav 32 procent att förövaren var extremist att jämföra med 19 procent under 2012.
– Att det är ett fokusskifte under valår speglas också i att politiska beslut som motiv för olika påhopp var ovanligare under valåret 2014 än under 2012. Däremot var uppmärksamhet kring den förtroendevalda som person vanligare under valåret, säger Sanna Wallin, utredare på Brå.
Yngre oftare utsatta
Generellt är de yngre förtroendevalda mer aktiva i sociala medier än de äldre. Det är också bland de yngre som utsattheten för hot, trakasserier och olika påhopp är som störst.
Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppgav hälften – 50 procent – att de blev utsatta under 2014. Motsvarande siffra i åldersgruppen 30-39 år är 38 procent.
I den åldersgrupp med flest antal förtroendevalda, 60-69 år, utsattes endast 21 procent.
Låg anmälningsbenägenhet
Generellt sett polisanmäls en liten andel av händelserna – endast 19 procent enligt Brå – medan nästan hälften av händelserna – 46 procent – rapporteras till annan än polisen.
– Anmälningsbenägenheten måste öka men de förtroendevalda behöver också mer kunskap om vart de kan vända sig om de blir utsatta, säger Sanna Wallin.
Foto: Janerik Henriksson / TT
