Det var chefsåklagare Pär Andersson i Kristianstad som JK-anmälde Kristianstads tingsrätt för hanteringen av två mål som gällde bland annat våldtäkt.
I det ena fallet hade parterna varit gifta och i det andra fallet hade de haft en sexuell relation.
Hemligstämplade namn
I åklagarnas stämningsansökningar hade målsägandens och vittnens namn hemligstämplats och åklagarna hade också begärt att rättegångarna skulle hållas bakom stängda dörrar.
Tingsrätten avslog dock åklagarnas begäran i båda målen.
När det gäller ett av målen skriver chefsåklagare Pär Andersson i sin JK-anmälan:
”Under hela huvudförhandlingen som pågick i två dagar tvingades målsäganden under stor vånda att lämna sin berättelse inför ett tjugotal åhörare, bekanta och familj till både målsäganden och den tilltalade.”
Pär Andersson ifrågasätter i sin anmälan om besluten stämmer överens med rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.
”Bekvämlighetsskäl”
Tingsrättens dåvarande chef, lagmannen Johan Mannergren som var ordförande i båda rättegångarna, pekar i sitt yttrande till JK på att huvudregeln enligt grundlagen är att rättegångar ska vara offentliga.
Johan Mannergren skriver:
”Jag menar att vi äventyrar domstolarnas förtroende hos allmänheten om vi ger oss till att stänga dörrarna i praktiskt taget alla rättegångar där en person åtalats för våldtäkt. Mitt intryck efter lång tids tjänstgöring i domstolarna är att många åklagare numera nästan regelmässigt begär stängda dörrar i sexualbrottmål.”
Johan Mannergren fortsätter:
”Jag tror att det med ett sådant förhållningssätt följer en risk för att målsägandebiträden och försvarare av bekvämlighetsskäl förklarar sig biträda åklagarens begäran. Man uppfattar det som enklare att åhörarna är borta och man glömmer att det ur demokratisynpunkt är nödvändigt att press och allmänhet kan följa hur rättsväsendet hanterar alla typer av mål.”
Johan Mannergren lyfter också fram den tilltalades perspektiv:
”Från den tilltalades synpunkt bör man nog också tänka på att hemliga rättegångar inte medger någon insyn och att det därmed inte kan ske någon tydlig kontroll av om domstolarna iakttar t.ex. en riktig bevisvärdering.”
Kan finnas starka skäl i sexualbrottsmål
Justitiekanslern Anna Skarhed konstaterar nu att offentlighet vid rättegångar är av grundläggande betydelse för både rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för domstolarna och att principen är fastslagen i både svensk grundlag och Europakonventionen.
För att få göra undantag från denna huvudregel krävs det enligt JK starka skäl – någonting som i och för sig enligt JK ”av naturliga skäl” kan gälla i just sexualbrottmål.
JK skriver:
”Att tingsrätten i de båda målen valde att inte förordna om stängda dörrar i någon del kan synas något överraskande. Avvägningen mellan intresset av sekretess och intresset av insyn är emellertid i varje enskilt fall ytterst en bedömningsfråga.”
Bör protokollföras
Med det underlag som finns anser JK att det inte finns anledning att rikta någon kritik mot tingsrätten.
JK skriver avslutningsvis att det inte finns något uttryckligt lagkrav på att båda parternas inställning till stängda dörrar ska redovisas i till exempel protokollet men att detta ändå bör göras – någonting som inte hade gjorts av Kristianstad tingsrätt.
Foto: DJ
