Riksrevisionen har just inlett en granskning av utrikesförvaltningens krisberedskap.
Efter den så kallade flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 kritiserades regeringen och regeringskansliet av Katastrofkommissionen för att ”helt sakna” en organisation för att hantera allvarliga kriser utomlands. Kommissionen leddes av den före detta justitiekanslern och hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt.
Större kriser utomlands
Sedan dess har en ny organisation utvecklats i syfte att hantera större kriser utomlands. År 2010 trädde lagen om konsulära katastrofinsatser i kraft. Lagen innebär att staten har ett ansvar att genomföra en så kallad konsulär katastrofinsats utomlands i vissa situationer.
Enligt regeringen har UD och utlandsmyndigheterna nu en god beredskap för att hantera sådana kriser.
Riksrevisionen skriver:
”Det finns flera skäl att granska den konsulära krisberedskapsorganisationen: myndigheternas förmåga att hantera kriser har stor betydelse för allmänhetens förtroende för staten, den befintliga organisationen har aldrig granskats av någon oberoende part och antalet svenskar som potentiellt kan drabbas av kriser utomlands ökar.”
Omfattar regeringen och myndigheter
Granskningen fokuserar på utrikesförvaltningens krishanteringsförmåga och omfattar regeringen, UD, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt utlandsmyndigheterna – alltså ambassader och konsulat).
Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i juni 2016.
Ulf Bengtsson är ansvarig riksrevisor.
Foto: Marc Femenia och Bertil Ericson/TT
