Tre män dömdes för grova penningtvättsbrott till fängelse i 2-3 år och 10 månader. Nu överklagar både åklagaren och de dömda männen domen. Åklagaren yrkar på fängelse i minst 3-5 års fängelse.
Två företagare bosatta i Stockholm, samt en svensk medborgare bosatt i Monaco dömdes i mitten av juli till fängelse för grova penningtvättsbrott.
Den misstänkta brottsligheten har, enligt åklagarna, pågått under lång tid men åtalet omfattade åren 2015 – 2021. Männen dömdes dock endast för penningtvättsbrott under perioden 2017-2021.
Nu överklagar åklagaren domen och vill att Svea Hovrätt dömer männen för penningtvättsbrott vid ytterligare tre respektive sex tillfällen och beslutar att värdet av den egendom som varit föremål för brott uppgår till 17 miljoner och i andra hand 15 procent av det beloppet om 2,6 miljoner kronor.
Åklagaren åberopar samma bevisning som i tingsrätten. Vidare uppger åklagaren att det är angeläget att en förhandling i hovrätten kan äga rum så snart som möjligt.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
EBM gjorde tillslag i oktober 2021
Ekobrottsmyndigheten genomförde tillslag på flera platser i Stockholmsområdet i oktober 2021 och då greps bland annat de båda företagarna som varit häktade sedan dess.
Tinsgrätten skriver i domen att det är ostridigt att de två företagarna har lämnat pengar, ofta kontanter, till företrädare för ett växlingskontor som låg på Södermalm i Stockholm.
Växlingskontoret har i sin tur haft tillgång till så kallade målvakter som varit knutna till ett visst konto varifrån betalningar för företagarnas personliga utgifter har gjorts mot en avgift om två procent. Från ungefär mitten av juni 2020, då polisen gjorde tillslag mot växlingskontoret har betalningarna inte skötts formellt från växlingskontoret men väl genom samma målvakter och målvaktskonton som tidigare.
Betalningarna upphörde i oktober 2021 i samband med att männen greps. Sammanlagt rörde det sig ostridigt om 116 betalningar för en av männen och 165 betalningar för den andre mannen.
Penningtvättsbrotten har också, enligt åklagaren bestått i att de tre männen medverkat till att upprätta lånehandlingar för skens skull och deltagit i transaktioner betecknade som lån.
Åklagaren har vidare påstått att en del av transaktionerna från Monaco-svensken eller hans bolag har inneburit att han eller bolaget betalat en av de svenska företagarnas personliga utgifter på ett sätt som innebär penningtvättsbrott.
Ärvt myntsamling från sin far
En av männen har gett förklaringen bland annat att de medel han lämnat till växlingskontoret kommer från hans handel med mynt från en myntsamling han ärvt efter sin morfar. Pengarna använde han till att betala räkningar.
Den andre mannen har förklarat att han gillar kontanter och har samlat på sig en hel del genom åren men att det emellertid är svårt att betala räkningar med kontanter och därför vände han sig till detta växlingskontor. Han hade bland annat fått kontanter från en tidigare bilförsäljning och en båtförsäljning samt lånat pengar av sin pappa och syster. Därutöver hade han sålt ett hus och gjort en vinst på 900 000 kronor som omsattes i andra affärer som han fått kontanter ifrån.
Tingsrätten anser dock att männens förklaringar är långsökta och svårbegripliga och kan lämnas utan avseende. Tingsrätten pekar på det faktum att växlingskontoret tar 2 procent i avgift vid betalningar av räkningar, vilket innebär att männen skulle ha betalt 127 000 kronor för tjänsten.
Mannen som skulle ha handlat med mynt har inte heller kunnat styrka detta påstående med någon kvittens eller uppgift som speglar någon försäljning av mynt.
”Sammantaget anser tingsrätten att det är uteslutet att det varit fråga om något annat än odeklarerade och från beskattning undandragna pengar som lämnades till Worldexchange för att växlingskontoret där skulle utföra sin specialitet, nämligen att tvätta svarta pengar till vita. Redan på grund härav har N.N och X.X objektivt gjort sig skyldiga till pennningtvättsbrott. N.N och X.X har haft full insikt i vad de gjort, de har alltså haft uppsåt och ska därför dömas för penningstvättsbrott”, skriver tingsrätten.
Tingsrätten anser även att det är styrkt att de pengar som männen omsatt genom betalningen av deras räkningar kommit från brott och brottslig verksamhet, nämligen läkemedelshandeln. Åklagaren har nämligen även påstått att vid sidan av skattebrotten har även olaglig försäljning av läkemedel utgjort förbrott. Männen har inte ifrågasatt att de pengar som via växlingskontoret och de där utnyttjade målvakterna användes för att betala deras personliga utgifter kom från olaglig försäljning av läkemedel.
Även männen har överklagat
Även de dömda männen har överklagat domen till Svea hovrätt.
En av advokaterna menar att bevisläget i målet ej är sådant att hans klient mot sitt nekande kan fällas till ansvar.
”Varken skattebrottets eller penningtvättsbrottets objektiva sidor täcks av uppsåt eller vårdslöshet från N.Ns sida”.
Vidare uppger advokaten att grunden för att näringsförbudet ska sättas ner i tid är att det i relation till den påstådda brottsligheten är allt för strängt med ett näringsförbud som i praktiken sträcker sig fram till pensionsåldern för hans klient.
Näringsförbudet ska inte heller gälla omedelbart då det är ”omöjligt att på ett ordnat sätt avveckla verksamheten i bolaget med så snäva tidsramar”.
Monaco-svenskens advokat pekar på att hans klient har dömt för grovt penningtvättsbrott men att ansvar för penningtvättsbrott förutsätter att den tilltalade disponerat över egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet. Dessa objektiva rättsfakta ska vara täckta av uppsåt.
”De gärningar som läggs Y.Y till last avser utlåning och lånehanteringen har inte i någon del inneburit hantering av medel som härrör från brott”, skriver advokaten.
