Hovrätten lägger på ytterligare fyra månader på fängelsestraffet för en 19-årig man som öppnat källarutrymmet i ett hyreshus och deltagit i ett människorov och utpressning av den tillfångatagne. Hovrätten beaktar längden på frihetsberövandet och att målsägandens unga ålder bland annat.
Tre män åtalades och dömdes för människorov, mindre grovt brott och medhjälp till respektive försök till grov utpressning bland annat.
De tre männen åtalades för att den 31 januari 2022 på tre olika platser i Halmstad-trakten med uppsåt att skada en man till liv och hälsa och använda honom som ”pant” i utpressningssyfte mot en anhörig till honom. Männen ska tillsammans och i samförstånd eller samråd i en gemensam brottsplan lurat mannen till en källare/förrådsutrymme i ett hyreshus i Halmstad och där medelst våld och hot om våld bemäktigat sig mannen. De ska även ha hållit honom inspärrad och fången under vakttillsyn under flera timmars tid och därefter fört bort honom i en bil som först kördes till Oskarström utanför Halmstad och därefter vidare till Halmstad.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Agerade inte lika hotfullt
Gärningsmännen har berövat mannen friheten då denne inte haft möjlighet att efter fri vilja lämna någon av platserna.
En av männen, en 19-åring, dömdes för människorov, mindre grovt brott, och medhjälp till grov utpressning till fängelse i ett år och åtta månader. Han hade bland annat berett tillträde till källarutrymmet eftersom hans lägenhet ligger i det aktuella huset.
Enligt Halmstads tingsrätt hade hans agerande inte varit lika hotfullt eller våldsamt som medgärningsmännens, men hans deltagande hade varit väsentligt och nödvändigt för genomförandet. Han har vidare genom sin blotta närvaro utgjort en del i bemäktigandet av målsäganden som fick uppfattningen att han var i underläge i förhållande till de tilltalade, dels i ålder, dels i numerär; att de var fler helt enkelt. Oaktat att hans deltagande i ett inledande skede kanske skulle kunna bedömas som en medhjälpare har han enligt tingsrätten genom att kvarbli och delta under en så lång tid accepterat brottsplanen och inträtt i ett medgärningsmannaskap vad gäller människorovet.
Överklagade domen
Mot bakgrund av hur det gått till framstod invändningen att han inte kände till något om vad som hände som helt osannolik för tingsrätten.
Mannen överklagade och det gjorde också åklagaren anslutningsvis. Åklagaren yrkade att hovrätten dömer 19-åringen för människorov enligt bestämmelsens första stycke och försök till grov utpressning samt, under alla förhållanden, skärper fängelsestraffet.
Hovrätten för Västra Sverige anser att det är bevisat att 19-åringen, tillsammans och i samförstånd och samråd med de medtilltalade, uppsåtligen agerade på det sätt och med det syfte som tingsrätten har kommit fram till. Det är därvid utrett att 19-åringen tillhandahöll källarutrymmet samt bistod och stöttade en av medgärningsmännen vid brotten på sätt åklagaren påstått. Han övervakade målsäganden och hindrade honom från att lämna platsen.
Såg vad medgärningsmännen gjorde
Det framgår vidare att 19-åringen såg när medgärningsmannen tog struptag på målsägande och att han var med när bilden skickades till målsägandes anhörige. Frihetsberövandet pågick i flera timmar och under den tiden pressades den anhörige på pengar och dödshot uttalades.
Det måste därmed ha stått klart för 19-åringen att den frihetsberövade mannen inte skulle komma därifrån förrän betalning skett och att den anhörige pressades på pengar genom frihetsberövandet av målsäganden. Hovrätten anser att 19-åringens deltagande var både väsentligt och nödvändigt för genomförandet av brotten. Detta gäller beträffande både människorovet och utpressningsförsöket. Hovrätten anser alltså att 19-åringen agerat på ett sådant sätt att han ska dömas som medgärningsman även beträffande utpressningsförsöket. Det fanns fara för att utpressningen skulle fullbordas och om så skett hade den inneburit vinning och skada på det sätt som åklagaren påstått.
Anhörige trodde att han skulle komma att dödas
Hovrätten ansluter sig sammanfattningsvis till tingsrättens uppfattning att människorovet ska bedömas som mindre grovt och utpressningsförsöket som grovt. Hovrätten instämmer i tingsrättens uppfattning att längden på frihetsberövandet av målsäganden har betydelse vid straffmätningen.
Därutöver bör det beaktas att denne var ung, att gärningsmännen var äldre och i numerärt överläge, att målsäganden utsattes för struptag och att en av gärningsmännen viftade med en kniv. Utpressningsförsöket var mycket stressande och både den frihetsberövade mannen och hans anhörige trodde att mannen skulle kunna komma att dödas. Hovrätten anser att det samlade straffvärdet överstiger det som tingsrätten har kommit fram till och att det motsvarar två års fängelse. Han döms till två års fängelse. (Blendow Lenova)
