En 53-årig kvinna åtalades i Umeå tingsrätt för olaga hot mot sin dotter eftersom hon hade sagt till dottern att hon skulle döda en man.
Tingsrätten konstaterade att kvinnan, under förundersökningen, bara fått reda på att hon var misstänkt för olaga hot mot mannen och att hon aldrig hade delgivits misstanke för olaga hot mot dottern.
Borde delgivit innan åtal
När en förundersökning har kommit så långt att någon skäligen misstänks för ett brott ska personen underrättas om misstanken. Tingsrätten ansåg att åklagaren inte hade följt denna bestämmelse i och med att han inte hade underrättat kvinnan om misstanken mot henne även när det gällde dottern.
Kvinnan hade förhörts om det påstådda hotet mot mannen men inte när det gällde åklagarens påstående om att samma yttrande också utgjorde ett hot mot dottern.
Enligt tingsrätten hade det inte framkommit någon giltig ursäkt för åklagarens brist på underrättelse och tingsrätten ansåg därför att bristen inte borde rättas till. Åtalet i denna del avvisades därför.
Hovrätten går emot tingrättsbeslut
Efter att åklagaren överklagat beslutet gör nu Hovrätten för Övre Norrland en annan bedömning.
Hovrätten konstaterar att 53-åringen – innan åtalet om dottern hade väckts – borde ha hörts om detta, delgivits misstanke om brottet och också ha fått tillfälle att yttra sig om misstanken. Att detta inte skedde har enligt hovrätten inneburit en brist enligt rättegångsbalken.
Hovrätten anser dock att bristerna har kunnat åtgärdas genom bland annat det kompletterande förhör som hållits med kvinnan efter det att åtal väcktes. Det kompletterande förhöret har gjort att kvinnan haft tid och möjlighet att förbereda sig mot åklagarens brottspåståenden.
Inte bestående rättegångshinder
Hovrätten konstaterar att den bristfälliga underrättelsen inte har varit ett bestående rättegångshinder och att åtalet därför inte borde ha avvisats.
Hovrätten river därmed upp tingsrättens beslut och skickar tillbaka målet för fortsatt handläggning.
Foto: Jessica Gow/TT
