Kvinnan hade redan sedan tidigare skyddade personuppgifter och så kallad ”kvarskrivning” på grund av en hotbild från sin före detta man. I mars 2015 bytte hon dessutom namn.
Gick inte att återkalla skrivelser
Sedan hennes ex-man hade stämt henne vid Stockholms tingsrätt i juni 2015 utfärdade tingsrätten en kallelse till ex-mannen. I skrivelsen fanns uppgifter om kvinnans nya namn. Tingsrätten skickade dessutom en begäran till familjerätten i en kommun där hennes nya namn framgick.
Två dagar senare uppmärksammades tingsrätten på att kvinnans namn omfattades av sekretess – men skrivelserna gick då inte att återkalla.
Kvinnan vände sig till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten med sammanlagt drygt 640 000 kronor. Kravet gällde bland annat utgifter för byte av pass, körkort och betalkort, ändrat telefonabonnemang, ny dator och bil, avgift för namnbyte, advokatkostnader, reparationer i kvinnans hem och ersättning för lidande.
Stockholms tingsrätt har i ett yttrande till JK erkänt misstaget och pekat på att man nu har rättat till det fel som fanns i deras IT-system.
JK konstaterar nu att sekretesskyddade uppgifter om kvinnans namn har offentliggjorts utan att någon sekretessprövning dessförinnan har gjorts av tingsrätten. Detta får enligt JK anses innefatta ett skadeståndsgrundande fel som staten är ansvarigt för och kvinnan är därför berättigad till ersättning för den förmögenhetsskada som detta har förorsakat henne.
JK anser att byte av förnamn framstår som en rimlig försiktighetsåtgärd och att kvinnan bör beviljas ersättning i detta avseende. Hennes krav på ersättning för körkort, pass, betalkort och ändrat telefonabonnemang framstår också som rimligt, enligt JK. Hon beviljas därför ersättning med totalt 4 500 konor för detta.
Brott mot tystnadsplikten
Tingsrättens misstag får enligt JK även i övrigt anses ha orsakat kvinnan vissa olägenheter och merkostnader. I brist på utredning beviljas hon 10 000 kronor i ersättning för detta.
Enligt JK handlar det dessutom om ett sådant brott mot tystnadsplikt som kan ge rätt till ersättning för kränkning. Kvinnan får därför 20 000 kronor i kränkningsersättning.
Totalt beviljas alltså kvinnan 34 500 kronor i skadestånd. I övrigt avslås hennes krav.
JK beslutar att skadeståndet ska betalas av Domstolsverket.
Foto: Stefan Wahlberg/DJ
