En man i 40-årsåldern döms i hovrätten till fem och ett halvt års fängelse för tre våldtäkter och flera fall av grov fridskränkning.
Den 40-årige mannen och kvinnan träffades under sommaren 2015. Duon har olika uppfattningar om de var ett kärlekspar eller inte. Båda är dock överens om att det var mannen som var kär och inte kvinnan – hon var snarare rädd för mannen.
Med tiden kom kvinnan att bli bosatt i en liten lägenhet på ett boende där det alltid fanns personal. Inför personalen berättade hon en del av sådant som hände mellan henne och mannen. Personalen kom att anse att det inte var bra för henne att umgås med honom och låg på om att hon skulle ”säga ifrån”. Efter september 2021 fick mannen inte längre komma till boendet. Det var personalen som hade bestämt det. Kvinnan varken ville eller vågade polisanmäla mannen för brott som han förövade mot henne. Till slut blev polisanmälan dock gjord av personalen.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Grov fridskränkning
Enligt den första åtalspunkten, grov fridskränkning, har kvinnan utsatts för flera fall av misshandel, olaga hot och sexuellt ofredande. Mannen ska bland annat ha tagit tag i hennes huvud och dunkat ”med fart” huvudet i en glasruta två gånger. Personal kom och hjälpte henne upp från marken.
Mannen ska även ha anklagat henne för otrohet och slagit till henne hårt med knuten näve i magen. Två personer i personalen tog kort på henne. Hon fick först en rodnad på magen och sedan ett blåmärke. Vid ett annat tillfälle ska mannen tagit strypgrepp på henne efter att hon påtalat att han inte spolade efter sig. Efter strypgreppet blev hon röd och rodnaden övergick sedan i en blånad. Personalen dokumenterade skadorna.
Vid ett annat tillfälle var mannen stressad och orolig och gick runt hemma hos kvinnan med en kniv som han hade med sig. Plötsligt ställde sig mannen alldeles intill soffan och viftade med kniven över hennes kropp och ansikte samtidigt som han pratade osammanhängande om demoner och bilder. Under händelseförloppet yttrade mannen två eller tre gånger orden ”jag kommer att döda dig”.
Våldtäkt
Mannen åtalades även för flera fall av våldtäkt. Mannen hade flera gånger tjatat om att få ha sex med kvinnan och hon hade uppgett att hon inte ville. Han drog därefter in henne i badrummet där han genomförde en våldtäkt mot henne. Kvinnan berättade för personalen men ville inte polisanmäla händelsen.
Vid en period åt kvinnan starka mediciner för att sova hela nätterna. När medicinerna började verka blev hon så ”däckad för natten” att hon hade svårt att vakna sedan hon väl somnat. Många gånger när hon vaknade upptäckte hon dock att mannen hade ”varit på henne” när hon sovit och vid något tillfälle vaknade hon av att mannen genomförde en våldtäkt på henne.
I tingsrätten dömdes mannen enligt åklagarens gärningsbeskrivningar till 5 års fängelse. Åklagaren och målsäganden har överklagat och yrkat att mannen ska dömas till ett längre fängelsestraff. Mannen å sin sida har överklagat domen och yrkat att hovrätten ska frikänna honom från ansvar.
Hovrätten
Hovrätten konstaterar att målsäganden har berättat detaljerat bland annat om de enskilda gärningarna, och att det hon uppgett stämmer överens med de påståenden som åklagaren har fört fram om de brottsliga handlingar som mannen har begått.
När det gäller den grova fridskränkningen har mannen, enligt hovrätten, gjort sig skyldig till sex fall av misshandel, två fall av olaga hot, ett fall av grovt olaga hot och ett fall av sexuellt ofredande. Enligt hovrätten var målsäganden och mannen, vid den aktuella tiden, att anse som närstående. Ur just denna synvinkel finns det alltså enligt hovrättens mening förutsättningar att tillämpa bestämmelsen om grov fridskränkning och döma mannen för sådant brott.
När det gäller åtalet rörande våldtäkt uppger hovrätten att den bevisning som åklagaren har lagt fram är så stark att den når upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel; det gäller såväl de objektiva omständigheterna som den subjektiva sidan, det villsäga att mannen hade uppsåt till gärningen. Det som han själv har uppgett leder inte till någon annan slutsats. Han ska följaktligen dömas för gärningen, som är att rubricera som våldtäkt.
Vittnesmål
Bland åklagarens bevisning finns ett vittnesmål där ett vittne har uppgett att mannen vid ett tillfälle, kort efter det att han hade besökt målsäganden självmant berättat för henne med – som hon uppfattade det – närmast stolthet att han hade haft sex med målsäganden inne på en toalett fastän målsäganden inte ville.
Hovrätten skriver att våldtäkten har högst straffvärde. För detta brott uppgår straffvärdet till fängelse i tre år. Härtill kommer de båda andra våldtäktsbrotten, vilka vart och ett har ett straffvärde överstigande minimistraffet. Det grova fridskränkningsbrottet har innefattat ett grovt olaga hot som är föreskrivet samma minimistraff som för grov fridskränkning, det vill säga fängelse i nio månader. Med hänsyn bland annat härtill uppgår straffvärdet för fridskränkningsbrottet till i vart fall fängelse i ett år och sex månader.
Brottet kränkande fotografering som också är en av åtalspunkterna mot mannen har ett straffvärde på bötesnivå och inverkar därför inte mer än marginellt vid påföljdsbestämningen i målet.
”Med dessa utgångspunkter och i enlighet med de principer som tillämpas vid bestämmande av straff för flera brott kommer hovrätten till slutsatsen att den samlade brottsligheten har ett straffvärde av fängelse i fem år och sex månader”.
Mannen ska vara fortsatt häktad.
Mannen ska även betala skadestånd till kvinnan med 405 000 kronor jämte ränta.
