Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån just subsidiaritetsprincipen – som innebär att beslut ska fattas ”så effektivt och så nära medborgarna som möjligt”.
Granskningen visar att riksdagen år 2014 gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014 och fann att två EU-förslag stred mot principen. Detta kan jämföras med att 123 prövningar gjordes året innan och att tio förslag då ansågs strida mot principen.
Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare men enligt EU-kommissionen beror detta på att antalet förslag från kommissionen är lägre än tidigare.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget – oftast EU-kommissionen. Det brukar kallar för att att parlamenten ger kommissionen ”gult kort”.
Under 2014 utfärdades inga gula kort överhuvudtaget, konstaterar KU.
Konstitutionsutskottet konstaterar dessutom att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
