Den 39-årige mannen åtalades vid Sundsvalls tingsrätt för våldtäkt mot en kvinna i en lägenhet i Sundsvall i december 2014. Lägenheten tillhörde en gemensam vän till mannen och kvinnan som dock inte kände varandra sedan tidigare.
Enligt åklagaren hade mannen utnyttjat att kvinnan hade befunnit sig i en ”särskilt utsatt situation” på grund av sömn, berusning och drogpåverkan för att genomföra ett samlag med henne. Mannen skulle också, enligt åklagaren, ha haft oralsex med henne och fört in sina fingrar i hennes underliv.
”Inte haft sex överhuvudtaget”
Lägenhetens ägare och hans flickvän hade tagit sömntabletter och sovit när brottet skulle ha inträffat. Flickvännen vittnade dock om att 39-åringen morgonen därpå hade frågat henne om hon hade hört den andra kvinnan skrika till under natten. 39-åringen hade då uppgett att han under natten hade haft frivilligt sex med kvinnan. Hon hade dock velat avbryta och skrikit till.
Under rättegången hävdade 39-åringen att detta var helt fel och att han överhuvudtaget inte hade genomfört några sexuella handlingar med kvinnan.
Kvinnan själv uppgav att hon inte mindes någonting av natten.
Vittnesmålet från lägenhetsägarens flickvän och DNA från mannen som hade hittats i kvinnans trosor gjorde dock att tingsrätten slog fast att mannen var skyldig.
Inte sperma
När det gällde DNA-fynden från mannen i kvinnan trosor skrev tingsrätten i sina domskäl:
”V (sakkunnigt vittne) har förklarat att sekret/DNA är ett samlingsuttryck för biologiska spår som inte är hår, sperma eller blod. Sekret/DNA utgörs främst av saliv, analsekret, vaginalsekret, svett och snor. Av ett prov går det inte att avgöra vilken typ av sekret det handlar om.”
Tingsrätten fortsätter:
”Det finns dock mer DNA i sekret från slemhinnor, dvs. saliv, anal- och vaginalsekret, än i sekret i form av svett och snor. I trosor finns det mycket DNA från bäraren själv. För att någon annans DNA ska kunna blanda sig med bärarens behövs det ganska mycket DNA från den andra personen.”
”Inte ymnig svettning”
Tingsrätten ansåg utifrån detta att det var ”uteslutet” att mannens DNA hade hamnat i kvinnans trosor genom att han till exempel skulle ha ”legat bredvid henne och svettats ymnigt”. I stället pekade DNA-fynden, enligt tingsrätten, på att det handlade om saliv från mannens som hade hamnat i kvinnans trosor.
Mannen dömdes för våldtäkt till ett års fängelse. Enligt tingsrätten var brottet att anse som ”mindre grovt” – därav det förhållandevis låga straffet. Mannen dömdes också att betala drygt 85 000 kronor i skadestånd till kvinnan.
Nu river Hovrätten för Nedre Norrland upp domen.
Hovrätten pekar på att det inte går att säkerställa vilken typ av DNA som har hittats i kvinnans trosor och att vittnesuppgifterna framstår som osäkra.
”Besvärande” för mannen
Även om bevisningen visserligen är ”besvärande” för mannen är det därför enligt hovrätten inte ställt utom rimligt tvivel att han verkligen har haft sex med kvinnan.
Hovrätten skriver:
”Det går således inte genom den framlagda utredningen att dra några säkra slutsatser om det förekommit sådana sexuella aktiviteter mellan MÄ (kvinnan) och X (den tilltalade) såsom åklagaren påstått och, om så varit fallet, om situationen varit sådan att rekvisiten för brottet våldtäkt är uppfyllda.”
Mannen frias därför helt. En nämndeman är skiljaktig och vill fastställa tingsrättens dom.
