Mannen åtalades vid Ångermanlands tingsrätt. Han erkände de faktiska omständigheterna men hävdade att han inte hade känt till reglerna om krav på tillstånd. Han förklarade också att hade känt sig hotad och därför ville ha större kontroll på vilka som ringde på hans dörr.
Beskuren bild
Mannen uppgav att han till en början hade ställt in kameran så att kameravyn blev beskuren men att inställningen senare verkade ha ”fallit bort”.
Ångermanlands tingsrätt konstaterar nu att okunnighet om gällande lagar och förordningar enligt huvudregeln inte kan befria någon från straffrättsligt ansvar. Undantag kan till exempel föreligga om någon har fått felaktiga upplysningar från en myndighet vars information det har funnits skäl att lita på – vilket alltså inte har varit fallet.
Enligt tingsrätten kan mannen knappast heller ha undgått att komma över information om att tillstånd kan krävas för att sätta upp en kamera – inte minst i samband med att han letade efter den aktuella kameran på internet.
Debatt i samhället
Tingsrätten konstaterar dessutom att det en längre tid har pågått en debatt i samhället om gränsdragningen mellan tillåtande av kameror på olika platser och skyddet för medborgarnas personliga integritet. Tingsrätten bedömer därför att det som mannen uppgett om sin okunskap är en uppenbar efterhandskonstruktion.
För detta talar även den omständigheten att han själv berättat att han beskurit kamerabilden på så sätt att endast hans ytterdörr visades.
Sammantaget kommer tingsrätten fram till att mannen inte kan undgå straffrättsligt ansvar och dömer honom enligt åtalet till 30 dagsböter à 80 kronor.