Tingsrätten var inte domför när man avgjorde ett mål om grovt förtal med endast en lagfaren domare närvarande.
Det slår hovrätten fast och konstaterar att ett mål som avser grovt förtal ska avgöras av en lagfaren domare och tre nämndemän.
Tingsrättens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling.
En man väckte enskilt åtal avseende grovt förtal mot sin tidigare sambo.
Tingsrätten ansåg dock att mannen inte lyckats bevisa att ex-sambon lämnat uppgifter på sådant sätt som beskrivits i gärningsbeskrivningen – och åtalet ogillades.
Mannen kom senare att överklaga domen till hovrätten.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Rätten inte domför
I samband med att hovrätten inledde sin handläggning av målet uppkom fråga om tingsrättens domförhet. Detta grundade sig i att tingsrätten uppgett att man ”av förbiseende” inte kallat någon nämnd till huvudförhandlingen.
I ett färskt beslut konstaterar hovrätten nu att rätten, i fråga om grovt förtal, ska bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Att tingsrätten avgjort målet med endast en lagfaren domare innebär att rätten inte varit domför.
Kan ha påverkat utgången i målet
Enligt hovrätten kan rättegångsfelet antas ha inverkat på målets utgång – och tingsrättens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt behandling.
Att målet återförvisas beror på att felet inte är avhjälpbart i hovrätten.
