Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

HD stoppar biträdande jurist från att bli advokat – ”relativt utbredd osäkerhet”


Johanna Haddäng red@dagensjuridik.se

Foto: Anders Wiklund/TT
Ladda ner handlingar

 

Juristen tog sin jur.kand år 2008 och började samma år arbeta som biträdande jurist på en advokatbyrå med inriktning på främst familjerätt och ärenden om tvångsvård.

Juristen ansökte om medlemskap för första gången i maj 2012 men samfundet ansåg att han inte hade styrkt sin lämplighet.

Kritik från domstolar
Juristen överklagade till HD men fick avslag redan då. HD konstaterade att juristen inte hade lyckats styrka sin lämplighet  – i synnerhet mot bakgrund av den kritik som domstolar hade framfört mot honom.

HD skrev då:

”Domstolarnas kritik gäller brister i kunskap, omdöme och förmåga att uppträda sakligt och korrekt i rätten. Även de kritiska advokaterna har anmärkt bl.a. på J (juristens) omdöme och uppträdande. På en del punkter kan J anses ha lämnat förklaringar som får godtas. Vid en helhetsbedömning – och med särskilt beaktande av domstolarnas kritik om brister i uppträdandet – framstår det emellertid som osäkert om han är lämplig som ledamot av advokatsamfundet.” 

I oktober 2014 ansökte juristen på nytt om att få bli advokat men fick även denna gång avslag av samfundet.

”Nio av tio domstolar positiva”
Juristen hävdar nu att det nu är betydligt fler domare och advokater som uttalar sig positivt om hans ansökan jämfört med förra gången – – nu är nio domstolar och tio advokater positiva, medan fyra respektive tre är negativa.

En tingsrätt, där han ofta uppträder, har heller inte längre någon erinran mot hans ansökan. De domstolar som har framfört invändningar uttrycker sig enligt juristen dessutom ”påfallande milt”.

Enligt egen uppgift har juristen bemött den kritik som har riktats mot honom som han dessutom menar är oprecis och saknar substans.

Juristen anser också att förfarandet hos Advokatsamfundet inte uppfyller de krav som enligt Europakonventionen ska vara uppfyllda vid en prövning av enskildas civila rättigheter och att detta i synnerhet gäller bristen på motivering till beslutet. Samfundets bedömning bör därför enligt juristen inte ges ”den särskilda betydelse som kommer till uttryck i ett HD-avgörande från 1991 (NJA 1991 s. 232).

”Mildare kritik nu”
Advokatsamfundet, å sin sida, hävdar dock att flera domstolar och advokater har framfört kritik mot juristen – även om det är betydligt fler som är positiva än förra gången och även om kritiken är betydligt mildare nu.

De tveksamheter som kvarstår är framför allt de som handlar om att juristen inte alltid visar det omdöme eller uppträder på det sätt som krävs för att antas som ledamot i samfundet.

Fler positiva röster
Juristen överklagade ännu en gång samfundets beslut till Högsta domstolen som nu konstaterar att invändningarna framför allt gäller just juristens omdöme och uppträdande.

HD skriver:

”Den kritik som har riktats mot J är numera mindre omfattande än den var i samband med hans tidigare ansökan, och de positiva rösterna är fler”

HD anser dock att det sammantaget fortfarande finns en ”relativt utbredd osäkerhet” om hans lämplighet. HD avslår därför juristens överklagande.

När det gäller frågan om samfundets motiveringar konstaterar HD att samma invändning gjordes även i det förra ärendet och att den inte föranleder någon annan bedömning den här gången.

 

 

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons