En mamma döms för mordförsök på sin åttaårige son tidigare i år efter att ha huggit honom i halsen med en morakniv.
Då hon begått de åtalade gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning – och även vid den rättspsykiatriska undersökningen bedömts lida av en sådan – döms hon till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Den var under tidig kväll den 20 mars i år som larmsamtalet inkom från en person som uppgav att han stött på två pojkar varav en blödde från två hål i halsen. Den ene av dessa – en åttaårig pojke – är den som nu varit målsägande i målet.
Något senare ringde ytterligare en person in till SOS Alarm och uppgav att hon trodde att det var den åttaårige pojkens mamma som skadat honom, vilket pojken också kom att uppge till ambulanspersonal kort senare. Även den åttaårige pojkens vän uppgav att det var den åttaårige pojkens mamma som skadat honom. Ingen av pojkarna har dock kunnat berätta vilken typ av tillhygge som mamman skulle ha använt.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Varken erkänt eller förnekat gärningen
Mamman kom senare att åtalas för mordförsök och ringa narkotikabrott vid Umeå tingsrätt. Hon hade gripits kort efter att det första larmsamtalet inkom och då varit osammanhängande och bland annat pratat på engelska. Hon bedömdes som psykotisk och transporterades ganska omgående till en rättspsykiatrisk avdelning. Analysen av det blodprov som togs samma kväll skulle visa att hon hade tetrahydrocannabinol i sitt blod.
Hon har under tingsrättsförhandlingarna varken kunnat erkänna eller förneka att hon begått gärningen men accepterat att det är hon som angripit sin son. Hon har också gjort gällande att hon på grund av sitt psykiska tillstånd varken var medveten om eller kunde kontrollera sitt handlande och att hon därför inte agerat med uppsåt.
Högg sonen med morakniv
Umeå tingsrätt konstaterar nu att de stickskador som sonen hade på halsen, enligt en hörd läkare, är förenliga med att de har uppkommit genom inverkan av den morakniv med sonens blod på som hittats i mammans bostad. Inga andra blodbesudlade tillhyggen har heller hittats i bostaden och gripandet skedde mycket tätt inpå gärningen. Mot den bakgrunden anses det styrkt att sonens skador orsakats av att mamman huggit honom i halsen med morakniven. Skadorna som sonen tillfogades har av läkarna bedömts som livshotande, varför det förelåg en konkret fara för att sonen skulle dö.
När det gäller frågan om mammans uppsåt konstaterar tingsrätten att mamman begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Det rättspsykiatriska utlåtandet, eller vad som i övrigt framkommit i målet, anses dock inte ge stöd för att mammans psykos under gärningen ”bestått i ett höggradigt förvirrings- och omtöckningstillstånd där hennes medvetande varit påtaglig grumlat”.
Tingsrätten pekar på uppgifter som lämnats av sonen och den andra pojken samt en videofilm från gripandet och anser att det framgår att hon vid gärningen ”haft ett visst mått av basal grundförståelse av det sammanhang och den omgivning där gärningen företogs och att hon var i tillräcklig grad medveten om att det var sin son hon attackerade”. Mot den bakgrunden måste hon anses ha handlat uppsåtligen – och att hugga mot någons hals är, enligt tingsrätten, ett sådant angrepp som typiskt sett är ägnat att orsaka någons död. Hon måste ha insett att knivhuggen innebar en hög och konkret risk för dödligt utfall – och ska därför dömas för mordförsök.
Rättspsykiatrisk vård med särskild utskriftsprövning
Mamman döms också för ett ringa narkotikabrott och när det gäller påföljden för brotten konstaterar tingsrätten att mamman till följd av den psykiska störningen, som inte kan förklaras av ett självförvållat rus, saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Dessutom har det i den rättspsykiatriska konstaterats att det rättspsykiatriska vårdbehovet är komplext och omfattande.
Hon döms därför till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Hon ska även betala skadestånd till sonen med 156 000 kronor.
