Att skjuta upp ett ingripande mot ett brott för att kunna utreda grövre brottslighet kallas ”intermistisk passivitet”.
– Hade vi ingripit mot köparna direkt hade langarna försvunnit och kunnat fortsätta sin verksamhet i annan form, säger åklagaren Anders Norberg till Dagens Nyheter. Det var han som fattade beslut om att låta narkotikan skickas vidare.
Spanade på grövre brott
Den 17-åriga killen från Umeåtrakten beställde LSD via nätet. Samtidigt spanade polisen på lhans everantörer och gick igenom all post de skickade. Polisen lät över trehundra försändelser skickas vidare till köpare, rapporterar DN.
Enligt åklagaren Anders Norberg stoppade dock polisen de leveranser som polisen visste gick till minderåriga. Att 17-årin fick ”sin” narkotika förklaras med bland annat tidspress.
– Det var alldeles i början av spaningen och tidsmässigt pressat. Vi lät det gå igenom så att det inte började saknas försändelser redan första dagen vi spanade.
Polisen kontaktade senare både 17-åringen och hans föräldrar.
”Inte stöd i lagen”
Enligt Hans-Gunnar Axberger, tidigare justitieombudsman och nu professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, saknar beslutet stöd i lagen eftersom man inte följde upp narkotikan som skickats vidare. Det har nu gått ett år sedan nätlangarna greps men de mindre allvarliga narkotika brotten har inte utretts vidare.
– Redan i utgångsläget måste det finnas en plan för hur man ska följa upp de enskilda ärendena. I det här fallet verkar det alldeles uppenbart att det inte finns någon sådan plan, för i så fall hade det skett. Ett år är en orimligt lång tid i brukarledet, säger Hans-Gunnar Axberger till DN.
