Det som fick Skatteverket att reagera var den kraftiga ökningen av antalet utbetalningsspärrar mellan åren 2013 och 2015 vilket talade för att en del av överskottet var avsiktligt sparande.
Skatteverket kunde i sin granskning även se ovanligt stora inbetalningar på skattekontona under december 2015 och januari 2016 som inte verkade motsvaras av skatter som skulle betalas.
– Vår bedömning är att det beror på den fördelaktiga räntan. Räntegapet mot bankernas snitträntor är cirka 0,6 procentenheter, säger Åsa Hagman, chef för Skatteverkets analysenhet.
Räntan ska sänkas
Men finansminister Magdalena Andersson reagerade snabb på Skatteverkets rapport och lovade att räntan på skattekontot ska sänkas så snart som möjligt. För det krävs dock en lagändring och det kan att ta tid.
”Det är inte menat att skattekontot ska vara en sparform utan det ska användas när man ska betala in skatt”, sa hon nyligen till SvD.
Räntan på skattekontot är fastställd i lag och kan inte understiga 0,5625 procent. Dessutom är den skattefri och motsvarar därmed en inlåningsränta på 0,8 procent.
Ökat antal utbetalningsspärrar
Den som vill ha kvar pengarna på sitt skattekonto kan begära en utbetalningsspärr.
För företag har antalet utbetalningsspärrar ökat från cirka 20 000 år 2013 till 26 000 år 2015. För privatpersoner har antalet spärrar ökat från 14 000 år 2013 till 21 000 år 2015.
För svenska staten innebär det alternativa sparandet att staten lånar pengar till en ränta som ligger klart över räntan vid alternativ upplåning. Skattekontot ger då heller inte korrekt information till andra myndigheter om framtida skatteintäkter och lånebehov.
Men de som använder skattekontot som sparkonto får vara uppmärksamma på tioårsgränsen. Om kontot inte rörs på tio år tar staten hand om pengarna.
