I ett uppmärksammat mordfall nyligen sänkte Högsta domstolen straffet för mord. Fallet gällde ett mål där riksåklagaren hade överklagat hovrättens dom och begärt att straffet skulle skärpas från 18 års fängelse till livstid.
Utgången i målet blev att HD sänkte straffet till 16 års fängelse.
HD var dock inte enig. Två av justitieråden var skiljaktiga och ville fastställa hovrättens dom.
Majoriteten, som bestod av tre justitieråd, ansåg att den lagändring som gjordes sommaren 2014 om just straffet för mord saknade betydelse eftersom lagtexten inte ansågs ge uttryck för ett ändrat rättsläge i förhållande till den rättspraxis som redan fanns.
Parterna fick aldrig yttra sig
HD har nu begärt att riksåklagaren ska yttra sig över ett annat mål om straff för mord – där samma fråga har betydelse. I sitt yttrande är RÅ kritisk till HD:s tidigare avgörande och sätt att resonera kring lagstiftningsfrågan.
RÅ skriver:
”Denna fråga hade inte berörts av underinstanserna och togs upp av Högsta domstolen utan att någon av parterna haft anledning att ge uttryck för sin uppfattning. Med hänsyn till frågans principiella betydelse hade det enligt min mening varit till nytta för sakens allsidiga belysning om Högsta domstolen hade berett parterna tillfälle att yttra sig specifikt över denna fråga.”
Riksåklagaren skriver nu i sitt yttrande till HD att frågan om lagändringen ska användas eller inte har mycket stor principiell betydelse – både för hur domstolar ska döma och för hur nya lagar ska formuleras.
RÅ skriver:
”Såsom skälen för Högsta domstolens avgörande får förstås anser domstolen att den straffrättsliga legalitetsprincipen skulle utgöra hinder mot att låta motivuttalanden som inte har tillräckligt tydligt stöd i ändrad lagtext utgöra grund för en skärpt straffmätning inom ramen för den gällande straffskalan. Denna innebörd av legalitetsprincipen torde vara tämligen okänd sedan tidigare.”
Riksåklagaren fortsätter:
”I vart fall saknas stöd för att de bestämmelser i Regeringsformen och i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som ger uttryck för nämnda princip skulle ha en sådan långtgående verkan. Inte heller har Lagrådet i sitt yttrande över den föreslagna lagtexten hänfört sig till legalitetsprincipen.”
Tings- och hovrätter har dömt annorlunda
Riksåklagaren pekar på att HD:s bedömning märker ut sig sig bland de morddomar som har kommit sedan lagändringen:
”I princip samtliga tingsrätter och hovrätter som har dömt till ansvar för mord begångna efter den 1 juli 2014 har uppfattat den därefter gällande lagtexten så att den har gett uttryck för en skärpt syn på mord, samt att varken legalitetsprincipen eller lagtextens utformning utgjort hinder mot att låta lagändringen få genomslag i rättstillämpningen.”
Därför menar riksåklagaren att frågan bör prövas också i det nya målet och att detta ska ske i så kallat plenum – alltså där HD:s samtliga 16 justitieråd medverkar.
