Bolaget anlitade sommaren 2011 en advokat i en tvist som handlade om en kundfordran.
Bolaget anmälde i mars 2015 advokaten till Advokatsamfundets disciplinnämnd och hävdade att advokaten hade debiterat mer än det överenskomna arvodet på 1 400 kronor i timmen.
Antecknade timarvodet vid möte
Enligt bolagets VD hade man kommit överens om timarvodet vid ett möte då uppdragets karaktär hade klargjorts för advokaten. VD:n hade också antecknat detta arvode i sina anteckningar vid mötet.
Advokaten, å sin sida, nekar till att det överhuvudtaget skulle finnas ett avtal om detta belopp. Advokatens uppfattning redovisas i nämndens beslut:
”När han och företrädaren för AB (klientbolaget) inledningsvis sammanträffade var arvodet inte en fråga för vidare diskussion, enär AB var av den absoluta övertygelsen att bolaget hade en rättsskyddsförsäkring som omfattade tvisten. Först fyra månader efter uppdragets påbörjande stod det klart för AB att bolaget inte hade en rättsskyddsförsäkring.”
Normalarvodet högre
Advokaten pekar på att advokatbyråns normalarvode för tvistemål var 1 950 kronor exklusive moms i november 2011 och att detta timarvode justeras årligen. Arvodesnivån höjdes enligt advokaten efter det inledande sammanträdet, för att vid uppdragets slut uppgå till 2 250 kronor exklusive moms:
”Avtal om tillämpning av annat och fast timarvode träffades inte med AB. Beloppet 1 400 kronor nämndes aldrig. Det förekom inte heller att han debiterade klienten med påstått belopp.”
Borde klargjort principerna
Disciplinnämnden understryker nu att det, oavsett om rättsskyddsförsäkring fanns eller inte, har ålegat advokaten att klargöra principerna för sin debitering redan när uppdraget accepterades.
Nämnden skriver i sitt beslut:
”Anmälan avser bland annat att A debiterat mer än 1 400 kr i timmen, vilket enligt anmälaren var det arvode de överenskom om. A har bestritt att överenskommelse träffats om detta belopp och uppgett att arvodet inte var en fråga för vidare diskussion vid det första mötet eftersom anmälaren var övertygad om att det fanns en rättsskyddsförsäkring. Nämnden finner att det, oavsett om rättsskyddsförsäkring fanns eller inte, har ålegat A att i anslutning till uppdragets antagande, klargöra principerna för sin debitering.”
Advokaten har därigenom brutit mot god advokatsed anser nämnden som därför tilldelar honom en erinran.
