Kvarhållande av försändelse, även kallat postkontroll, är i och för sig ett av de hemliga tvångsmedlen men eftersom postkontroll inte ingår i den ordinarie redovisning av tvångsmedelsanvändning som görs varje år beslutade Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att ta reda på i vilken omfattning det används.
Kartläggningen visar att postkontroll är ovanligt – att det har använts 22 gånger under åren 2012-2014, vid tio kammare eller enheter inom Åklagarmyndigheten, men inte vid någon kammare inom Ekobrottsmyndigheten.
Vissa brister hos åklagaren
Nämnden har under granskningen noterat vissa brister i handläggningen av postkontroller – bland annat att åklagarna i flera fall felaktigt begärt tillstånd till postkontroll från ett annat datum än från den dagen då befordringsföretaget delgavs beslutet.
Dokumentation saknas dessutom när det gäller uppgifter om när befordringsföretaget faktiskt delgavs beslutet. Nämnden uppmanar åklagarkamrarna att förbättra sina rutiner.
Regler saknas om hävande
Nämnden tar också upp frågan hur möjligheten att häva tillståndet för postkontroll ser ut.
När det gäller övriga hemliga tvångsmedel ska åklagaren eller domstolen enligt lag omedelbart häva beslutet om det inte längre finns skäl för tvångsåtgärden. Men i bestämmelsen om postkontroll står inte vem som får upphäva beslutet eller när detta ska göras.
I doktrinen har detta tolkats som att enbart domstolen har rätt att häva tillstånd till postkontroll.
Nämnden skriver att man ”anser att det vore rimligt att åklagare ges en sådan möjlighet” och att bestämmelsen är i behov av modernisering.
