Insolvensförordningen är främst ett internationellt privat- och processrättsligt instrument som omfattar inte bara svenska konkurser och företagsrekonstruktioner utan även skuldsanering där ett svenskt beslut om skuldsanering i framtiden kommer att bli gällande i hela EU.
Ska underlätta rekonstruktion
En av nyheterna i insolvensförordningen är att fokus har förskjutits från ”likvidationsinriktade insolvensförfaranden” till sådana som innebär rekonstruktion.
Enligt den svenska utredningen finns det ”ett uttalat syfte med revideringen att underlätta rekonstruktion av verksamheter som på sikt bedöms ha ekonomiska förutsättningar att överleva samt att underlätta olika former av skuldavskrivningsförfaranden för fysiska personer”.
Ny lag ska komplettera
I betänkandet lämnas förslag på en ny lag med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen.
I de fall ett så kallat ”syntetiskt sekundärförfarande” inleds, det vill säga om en förvaltare gör ett ensidigt åtagande som omfattar egendom eller borgenärer i Sverige, ”ska det framgå av svensk lag att de regler som ska tillämpas i fråga om borgenärernas omröstning om ett sådant åtagande och vilken kvalificerad majoritet som ska krävas, motsvarar de regler som gäller för antagande av ackordsförslag i Sverige”.
Utredningen föreslår även en bestämmelse som anger att en begäran om att utse en samordnare ”ska handläggas inom ramen för det insolvensärende (konkurs eller företagsrekonstruktion) som redan pågår vid domstolen”.
Register om insolvensförfaranden
Medlemsstaterna ska inrätta nationella register som ska underlätta informationssökning och förhindra att parallella insolvensförfaranden inleds i olika medlemsstater.
Registren ska sammankopplas genom den europeiska e-juridikportalen och bli sökbara i samtliga medlemsstater. Utredningen föreslår därför en ny lag om skuldsaneringsregister där registret ska skötas av Bolagsverket.
Behörig domstol
Utredningen har även konstaterat att det kan förekomma situationer då svensk domstol är behörig att pröva en talan samtidigt som det kan saknas bestämmelser i svensk rätt om vilken domstol som är behörig.
Utredningen föreslår därför att det införs en bestämmelse om reservforum för sådana situationer.
Enligt utredningens bedömning bör Domstolsverket även ta fram de ytterligare handledningar som svenska domstolar kan behöva för att reglerna om samarbete och kommunikation ska kunna tillämpas.
De nya reglerna ska börja tillämpas från sommaren 2017 jämte kompletterande svenska regler.