I lagrådsremissen föreslås lagändringar med anledning av ett EU-direktiv om ”frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen”.
Där föreslås även ökade möjligheter till förverkande om brottet har kopplingar till organiserad brottslighet.
Lagrådet konstaterar att ”de inkonsekvenser och den brist på systematik som tidigare påtalats alltjämt präglar förverkanderegleringen”.
Behov av en grundlig översyn
Dessutom anser Lagrådet att det behövs en analys av hur de föreslagna reglerna förhåller sig till Sveriges övriga internationella förpliktelser på förverkandeområdet.
”Behovet av en grundlig översyn, som påtalades redan år 2005, gör sig alltjämt gällande och Lagrådet förordar därför att en sådan initieras utan dröjsmål.”
EU-direktivet innebär en möjlighet till förverkande även om den person som misstänks för det ursprungliga brottet har avlidit.
Lagrådet konstaterar att några av remissinstanserna har ifrågasatt om de svenska föreslagna bestämmelsen är tillräckliga för att Sverige ska leva upp till direktivets krav. Men lagrådet finner ingen anledning att ifrågasätta regleringen – även om de anser att de ”farhågor” som framförts inte saknar fog.
Diskutabelt ställningstagande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Några särskilda övergångsbestämmelser föreslås inte.
Lagrådet skriver:
”Med hänvisning till retroaktivitetsförbudet i regeringsformen och brottsbalkens promulgationslag uttalas i remissen att övergångsregleringen innebär att förverkande enligt 36 kap 1 b § av utbyte av brottslig verksamhet som har bedrivits före ikraftträdandet får beslutas om det förverkandeutlösande brottet har begåtts efter ikraftträdandet.”
Lagrådet anser att ställningstagandet är ”diskutabelt” och framhåller att det är omöjligt att förutse vad resultatet kan bli ”om frågan kommer under en internationell domstols prövning”.
