Katterna omhändertogs efter att Länsstyrelsen i Västernorrland i juni 2013 genomfört ett kontrollbesök i kvinnans bostad. Länsstyrelsens skäl för omhändertagandet var att katterna hölls i en oacceptabel miljö och flera av katterna visade tecken på ohälsa.
I februari 2014 beslutade dåvarande Polismyndigheten i Västernorrland att kvinnan skulle betala drygt 21 000 kronor för de kostnader som uppstod i samband med omhändertagandet.
Förstod inte situationen
Kvinnan överklagade beslutet och sa att hon på grund av sin sjukdom inte hade förstått situation hon befunnit sig i. Hon ansåg också att de kostnader som polisen hade haft var orimligt höga. Men förvaltningsrätten i Härnösand ansåg att länsstyrelsens beslut hade varit rätt.
Fallet gick vidare till kammarrätten i Sundsvall – som konstaterade att omhändertagandet hade varit befogat och att kostnaderna inte var orimligt höga sett till det stora antalet katter.
Kammarrätten pekade också på att syftet med djurskyddslagen inte är att skydda personer med svag ekonomi från en alltför tung betalningsbörda.
Kvinnans ansvar
I kammarrättens avgörande framgick det att kvinnan, på grund av sin sjukdom, inte längre hade funnits på plats i bostaden under kontrollbesöket. Det framgick också att kvinnan först några månader efter länsstyrelsens besök fått en god man som skulle ta han om hennes egendom. Det innebar att det vid tidpunkten för kontrollbesöket hade varit kvinnans ansvar att ta hand om sina katter.
Enligt kammarrätten kan sjukdom i och för sig utgöra särskilda skäl för att befria någon från betalningsansvar. Men domstolen ansåg att det saknades särskilda skäl i det här fallet och kvinnans fick nej på sin överklagan.
Djurägares sjukdom
Högsta förvaltningsdomstolen beviljar nu prövningstillstånd i målet. Den fråga som domstolen ska pröva är om en djurägares sjukdom kan vara ett sådant särskilt skäl som befriar denne från betalningsskyldighet för kostnader när djur omhändertas.
